onsdag 8 maj 2013

Skogspromenad

Igår var jag ute i solskenet och den fantastiska värmen vi äntligen belönats med här på västkusten efter en synnerligen kall och blåsig start på våren. Tur var väl det för idag har det regnat både lite och mycket men mest hela tiden. Visserligen var det välbehövt med lite vatten men det är trist att jag än så länge inte har någon trädgård med ett mysigt lusthus att sitta och mysa i och lyssna på regnets droppar.

Men åter till syftet med promenaden vilket var, förutom att fylla på depåerna av d-vitamin, att leta efter naturens egna vårprimörer och framförallt var jag ute efter lite brännässlor. Jag tycker nässlor är en väldigt behändig grönsak med gott om fibrer, vitaminer och mineraler. Framförallt är de rika på järn (fem gånger mer än spenat) och c-vitamin (tre gånger mer än apelsin), vilket är en bra kombination eftersom c-vitaminet hjälper kroppen att ta upp mer järn. Nu kan det visserligen vara en utmaning att äta råa nässlor så någon typ av tillredning är att föredra och då försvinner tyvärr lite vitaminer, men med förnuftig tillagning behålls majoriteten av mineralerna.

Vad kan man då göra med nässlor? Svaret på den frågan är helt enkelt att användningsområdet är i stort sett alla tillrättningar där man använder tillagade bladgrönsaker, vilket innebär oändliga möjligheter. Idag är nässlor en ganska vedertagen bladgrönsak och det finns många goda recept att hitta på nätet. Själv brukar jag gärna torka dem och ha i alla olika typer av smeter och degar; det ger ingen smak i lagom mängd men boostar näringsvärdet.

Tyvärr var de stackars plantorna lite väl små så de får allt växa till sig lite innan jag går och rövar bort de finaste toppskotten. Är du också sugen på nässlor men har svårt att hitta kan jag tipsa om att leta vid gamla komposter eller andra ställen där mycket grönt bös har fått förmultna för de älskar näringsrika jordar. Har du väl hittat ett bra ställe så återkommer de år efter år om man inte röjer bort dem. Var dock lite försiktig vid gödselhögar för när det är alltför mycket näring innehåller plantan förhöjda värden av nitrit och det kan vara farligt i stora mängder.

onsdag 1 maj 2013

Smörserien, del 1: mandeln

Ska man vara petig är inte mandeln botaniskt sett någon nöt, utan ett frö från en stenfrukt, men det spelar mindre roll för den är lika nyttig ändå. Om man vill skippa animaliska produkter på smörgåsen till frukost är med andra ord mandelsmör ett superpålägg. Konsistensmässigt är det lite som jordnötssmör, fast med mandelsmak såklart, så gillar man den lite sträva känslan man får i munnen kommer man säkerligen att gilla det här också.

Hur nyttig är mandeln då? Den innerhåller visserligen mycket fett, drygt halva nöten, men nästan allt är "bra" enkel- eller fleromättat fett. Trots att man kanske inte äter så mycket nötter per dag tål det att nämnas att mängden protein är lika hög som hos kött, nämligen 20 %. Förutom detta tillkommer en hel del vitaminer och mineraler; framförallt E-vitamin där du får det hela rekommenderade intaget i bara 30 g nötter som är ungefär en liten näve. E-vitamin är en naturlig antioxidant som skyddar blodkretsloppet och hjälper till att stabilisera de röda blodkropparna och öka deras syreupptagningsförmåga.

För att göra ditt egna mandelsmör behöver du endast mandlar och en mixer, men vill du göra en lite mer genomarbetad variant kan du rosta nötterna lite lätt i en torr stekpanna eller i ugnen först. I med dem i mixern och kör på tills du får ett fint pulver, då kör du lite till och håller koll på när magin börjar. Efter ett tag kommer nämligen oljan att sippra ur de små små mandelbitarna och bli mer och mer krämigt, så kör på tills du känner att konsistensen är där du vill ha den. Ingen extra olja behövs, men det fungerar alldeles utmärkt att ha i lite salt eller socker beroende på vad du själv gillar. Häll upp på en burk och ställ in i kylen, fettet har nämligen en tendens att härskna fortare i rumstemperatur. Jag har inget exakt bäst före-datum, men jag återkommer när jag tycker att mandelsmöret har gjort sitt.