onsdag 31 juli 2013

Lästips: OM


Idag kommer jag inte att tipsa om en bok, utan om en nyutkommen tidning som finns behändigt tillgängligt på nätet och alldeles utan kostnad. Trillade över tidningen OM av en slump, kommer inte alls ihåg vart jag var inne och surfade någonstans, och bara framsidan fick mig att vilja läsa direkt. Underrubriken är Omställning och för dem som inte har stött på begreppet tidigare kan jag berätta att det är ganska brett, men syftar i det stora hela på att ställa om sin livsstil till de ändrade livsvillkoren för framtiden. Det handlar om att förhålla sig till oljetoppen, global uppvärmning och andra brister i dagens industrisamhälle. Bakom tidningen ligger namn från en nationell organisation vid namn Transition Sweden, som i sig är en del av ett internationellt initiativ vid namn Transition Network. Lokalorganisationer finns minsann också och den närmaste jag har ligger i Göteborg.

Med rubriker som Odla svamp i kaffesump och Rocket Mass Heater blir man omedelbart intresserad av vad mer som erbjuds innanför pärmarna. Det är inspirerande artiklar om aktuella ämnen och andan är den att varje människa ska kunna göra något med hjälp av enkla råd som leder en i rätt riktning. De tar exempelvis upp bin och humlor, som jag skrev om för några veckor sedan, och tipsar om vad man kan göra för att hjälpa dem på traven även om en egen bikupa inte lockar; nämligen vilka blommor som är bästa maten.

Artiklarna är varvade med fina bilder och rapporter från små och stora samhällen som idag befinner sig i olika stadier av att ställa om sig, det finns alltså stora möjligheter att hitta likasinnade om man är nyfiken. Även om det inte kostar något att läsa/spara/skriva ut finns det en liten knapp där man kan donera 20 kronor, vilket är avsevärt billigare än att handla en valfri tidning i mataffären. Nästa nummer kommer i augusti och då hoppas jag få läsa många insändare och fler intressanta uppslag.

söndag 28 juli 2013

Reklam, nej tack

Jag gillar reklam av någon outgrundlig anledning, och då menar jag reklamen som dyker upp med posten varje dag i brevlådan. Kommer det sig av att jag inte fick tillräckligt med brev som barn och att jag nu blivit beroende av känslan av att någon vill mig något? Skämt åsido, det är nog bara för att jag är van helt enkelt. Men idag när jag kan få den reklam jag vill ha skickad till min mail har jag börjat fundera på varför. Min pappersåtervinning svämmar över och inte varken läser jag allt jag får eller särskilt noga, så nu gjorde jag slag i saken och bytte upp oss till en "Reklam, nej tack"-skylt.

Det känns riktigt bra faktiskt och nu en vecka in saknar jag inte alls de högar med papper som invaderar mitt lilla postfack på en daglig basis. Att jag dessutom hjälper till att skona ett helt träd, eller 48 kg papper per år, som annars helt i onödan hade huggits ned bara för att bäras in i lägenheten för att sen åka ut till pappersåtervinningen, i stort sett oläst.

Sitter du fortfarande med matbutikernas direktreklam i knät varje måndag, men känner att det är dags för en förändring? Finn modet att bryta en ful ovana och läs om vad Naturskyddsföreningen har att säga om hushållens reklamförbrukning. Vill du helt sluta med reklam, gå till Reklamfritt och anmäl dig. Älskar du fortfarande reklam, gör som ovanstående men fortsätt sen vidare in på Yourmail och välj och vraka bland extrapriser.

måndag 22 juli 2013

Plasten i havet

Under många år har problematiken med skräp i haven diskuterats och de senaste decennierna har rapporterna om dess konsekvenser bara ökat; redan 1997 upptäcktes vad som idag benämns som en del av the Great Pacific garbage patch. Nu under våren har det här välkända, men ibland bortglömda, problemet med skräp och framförallt plast i haven fått ett uppsving, på både gott och ont.

Det är svårt att föreställa sig de 5000 kubikmeter plast som varje år flyter in i Bohusläns skärgård, men vad som kan vara än värre är att försöka visualisera alla de plastpartiklar i mikroformat som för blotta ögat är helt osynliga. En forskare från finska miljöförvaltningen har undersökt Östersjöns vatten och funnit mängder av dessa små mikroplaster som med lätthet tar sig från våra hushåll genom reningsverken och sedan vidare ut i havet där de kan få allvarliga påföljder för djurlivet. De härstammar från många av våra vardagligt använda föremål; allt från hygienprodukter till fleecekläder.

Många skarpa hjärnor arbetar ständigt för att nå en lösning och en del nytt har poppat upp i etern de senaste månaderna. Först ut är en flytande havsfarkost, Ocean Cleanup Array, som just nu befinner sig i ett avancerat idéstadium och samlar pengar och kunskap för att kunna förverkliga den 19-årige uppfinnarens tankar. Den fungerar så att den passivt låter vattnet passera genom och sorterar då ut plasten för tillfällig förvaring medan plankton och annat djurliv kan fortsätta utan nämnvärd störning. Idén har rönt uppmärksamhet för dess nytänkande och utlovade goda resultat; 7 250 000 ton plast insamlat under en femårsperiod.

I dagarna har även dilemmat med mikroplasterna adresserats; hur får man bukt med något som inte ens reningsverken klarar av att hantera? Lösningen kan vara en speciell typ av bakterier som har kolväten, exempelvis olja och plast, som huvudföda och kan därmed hjälpa till med den annars så långsamma nedbrytningen.

Men oavsett när, eller ens om, lösningen på vårat plastproblem dyker upp tycker jag det är viktigt att ändå vara medveten om vad plast faktiskt är. Ursprunget är olja och det innehar därmed samma egenskaper, både positiva och negativa; det är mångsidigt men samtidigt kan det vara farligt för både oss och miljön. Är du intresserad av att lära dig mer om plast och bli plastmedveten kan du kolla in #plastriot som berättar om hur plast egentligen är ett fantastiskt material; när det befinner sig på rätt plats och inte i naturen.

lördag 20 juli 2013

Fantastiska blåbär



Jag är barnsligt förtjust i blåbär och för er som i år har lyckan att bada i ett hav av bäröverflöd tänkte jag bidra med lite tips om vad man kan göra med dem förutom att äta rakt upp och ner. Att äta färska är såklart det mest fördelaktiga ur näringssynpunkt sett och det lilla bäret är sprängfyllt med vitaminer, antioxidanter och fibrer. Det är över mitt förstånd varför man slösar dyra pengar på exotiska superbär när våra egna skogar är fyllda till bredden av dessa, i världsklass, nyttiga blå bomber. Du kan ha dem i fil/yoghurt/gröt, fyll eller dekorera en tårta, mixa till en smoothie eller varför inte kandera med äggvita och ha som godis? Är magen ett problem är blåbär alltid ett säkert kort; färska mot förstoppning och tillagade mot diarré.

Har man många färska bär och kanske är sugen på något sött och gott kan det vara roligt att göra muffins, paj eller någon annan typ av bakverk. Är du riktigt ambitiös är det bara att dra fram grädde, socker och ägg och göra den godaste blåbärsglassen du någonsin smakat. Allt det här går såklart att göra med frysta bär, men de tappar något i näringsvärde och cellstrukturen bryts ner vilket resulterar i att de blir lite blötare.

När man väl har tröttnat på allt det färska och istället börjar tänka på att det kanske vore trevligt att njuta av dem även under vintern, då kan man antingen frysa in men än hellre konservera på olika sätt. Att använda frysen är ju fruktansvärt bekvämt, men ibland kanske man inte har plats eller helt enkelt vill testa på något annat och då är det ju perfekt att torka. Det allra enklaste är att torka hela bär; det är bara att slänga dem på en plåt och in i ugnen på 50 grader med luckan på glänt. Man kan torka dem helt snustorra och antingen behålla dem hela eller mala till pulver, eller så kan man halvtorka så de blir lite mer som russin men då finns risken att de jäser något efter hand.

En av mina nya favoritsätt att förvara bär är att göra "läder" och det går till så att du mixar valfritt bär tillsammans med eventuell sötning tills du fått en bra smak. Sedan breder du ut smeten i ett tunt lager på ett bakplåtspapper, allra helst ett av silikon, och lägger på en plåt. In i ugnen och precis som förut på 50 grader med luftning genom luckan. Jag kommer skriva en mer utförlig beskrivning på bärläder lite senare, men om det är något ni undrar fram tills dess är det bara att slänga iväg en kommentar.

Sist men inte minst vill jag slå ett slag för ren blåbärssylt som är något av det godaste man kan ha till pannkakor och våfflor och det är ju så löjligt enkelt; koka samman bär och socker och sen färdigt. Förvara i kylen eller i skafferiet om du har tillräckligt sockermängd i. Fråga gärna om det också. Sen får jag ju självklart inte glömma blåbärssoppa som går att göra på både färska, frysta eller torkade bär och är en svensk klassisker under de kalla vintermånaderna. Hoppas du blivit inspirerad och ger dig ut i skogen, om än bara för att höra fåglarna kvittra.

måndag 15 juli 2013

Blåbärsrapport

Kommer du ihåg den bitande kylan och de hårda vindarna från den gångna vintern? Det är kanske en dum fråga med tanke på att vi nu så tacksamt emottagit högre grader och strålande värme och normalt vill man ju inte gärna tänka på annat än vita stränder och salta bad under semestern. Hur som helst ser vi fortfarande konsekvenserna av föregående årstider; nämligen den bistra sanningen om avsaknaden av blåbär i våra västsvenska skogar.


För Sverige generellt rapporteras det att det är ett synnerligen bra blåbärsår med i genomsnitt hela "17-18 blåbär per kvadratmeter". Det är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som står för bärrapporten efter att ha gjort en bärinventering under våren där de räknat blommor och kart. Det är fantastiskt roligt att ett bär kan få så stor uppståndelse och att många kan se fram emot extra många i år. Det tråkiga är att vi på västkusten inte alls har samma tur sedan mycket av riset frös sönder i vintras när det stod i många minusgrader utan ett varmt täcke av snö.

Jag gav mig själv ut i skogen idag och kan bara bekräfta bilden om de vissnade växterna; allt från helt kala kvistar till frysskadade blad. Det känns också väldigt konstigt att inte se blå prickar överallt under promenaden i barrskogen och det är nästan som om jag har missat hela kalaset. Hoppet är dock inte helt ute för visst finns det bär, men man får gå länge och långt för att få ihop någon större mängd. Idag blev det efter en timmas plockande tillräckligt för två goda frukosttallrikar med fil, duktigt med blåbär och lite socker. Det kan låta hemskt lite, men jag plockar bara "för hand" och inte med bärplockare; är lite av åsikten att det inte är riktigt plockade bär utan lite lidande och utmaning.

Min förhoppning är i alla fall att alla hittar lite, även om det bara räcker till en ynka skål, för ut och plocka borde alla göra minst en gång varje år. Det här inlägget blev tillräckligt långt så jag får ta resten en annan dag och då jag hade tänkt upplysa mer om blåbärets förträfflighet och varför vi borde plocka MERA!

lördag 13 juli 2013

Lästips: Praktiska läkeörter

Nu när vi är mitt uppe i skördesäsongen kan det passa bra med lite tips om vad man kan göra med allt som blommar och grönskar i vår natur. Som ni vet sen tidigare är jag ett stort fan av e-böcker och försöker alltid hitta något nytt och intressant att läsa på datorn/mobilen/läsplattan. Det är ju väldans bekvämt att kunna släpa med sig ett obegränsat antal böcker för samma vikt som en enda och att det är miljövänligt är ett plus i kanten.

Utbudet av e-böcker från biblioteket är magrare än de fysiska motsvarigheterna och därför får ofta obskyra fackböcker stryka på foten till förmån för den mer populära skönlitteraturen. Därför blev jag så glad när jag hittade något så annorlunda som Praktiska läkeörter, skriven av finlandssvensktyskan Henriette Kress. Vill du hellre äga en hårdkopia att ta med ut i skogen kan du köpa den på hennes hemsida.

När det gäller att plocka medicin i naturen tycker nog många att det bara är humbug och extra bökigt; varför gå ut och plocka en stjälk älggräs, med tveksam effekt, istället för att bara ta en alvedon? Själv har jag länge levt efter devisen att inte ta medicin i onödan; jag kan överleva huvudvärk, feber, förkylning och andra åkommor, det mesta löses med lite extra sömn. Det känns bättre att låta kroppen göra det den ska och jag hoppas, och tror, att det gör mig starkare. Det är klart att det ibland blir outhärdligt och för cirka ett år sedan råkade jag ut för 40 graders feber ett par dagar, något jag inte kan komma ihåg att jag någonsin haft, och då blev det till att hjälpa kroppen på traven.

Även om jag använder mig av hemmakurer ibland, honung mot halsont framförallt, har jag aldrig brukat örter trots att jag länge varit intresserad. Så när jag läste den här boken blev jag ordentligt peppad till att ta min lilla flätade korg och promenixa ut i skogen. Henriette går noga igenom grunderna för att ta till vara örterna på olika sätt samt dess fördelar och nackdelar; torkning, lägga i olja eller alkohol, göra salvor och annat smått och gott. Så ni som tror att läka med örter bara innebär att dricka beska och hösmakande teer får tänka om.

Sedan följer det största avsnittet med detaljbeskrivningar av alla örter med värdefull information om bästa sättet att odla, hitta och skörda, men också vilka effekter de har och det mest optimala användningsområdet. Man känner inte att man saknar något när man läser eftersom allt från bilder till verksamma ämnen och varningar finns med och det får man tillskriva Henriettes mångåriga erfarenhet. Hennes tidigare böcker, som tyvärr bara finns på finska, har tydligen varit omåttligt populära i hemlandet. Allt som allt är det en bok väl värt en läsning om intresse finns eller om man så bara vill ha något att bläddra i.

torsdag 11 juli 2013

Köttproduktion

Idag kan man skönja ett tema hos DN, nämligen köttproduktion i allmänhet och mer specifikt svensk småskalig sådan. Det är självklart väldigt deprimerande att läsa att över hälften av köttet som konsumeras i svenska hem, resturanger och skolmatsaler är importerat. Jag tycker själv att det är fruktansvärt mycket danskt, tyskt och irländskt i diskarna nuförtiden och extrapriserna som lockar till grillen är knappast på svenskt kött.

Men för att balansera upp de här dystra siffrorna rapporteras det också om att de småskaliga uppfödarna och slakterierna blir allt fler och fler. Ett besök hos en av dessa bönder bekräftar bilden av ett folk som allt mer vill handla närodlat i ett syfte att veta varifrån det man äter kommer. Själv tror jag ytterligare en anledning kan vara att fler vänder sig mot de monopolliknande företagen som kränger kött i butikerna idag och vill istället stödja lokala företag.

I spåren av detta kan man också se att efterfrågan på ekologiskt fortsätter att öka; bara inom stat, kommun och landsting steg inköpen med så mycket som 18 procent under 2012. Man kanske kan tro att det är främst ekologiska grönsaker och frukt som står för merparten av ökningen, men även på djursidan går det framåt. De senaste fyra åren har mjölkkorna blivit hela 40 procent fler och glädjande nog kan man återfinna mer än var fjärde ekologisk ko i Västra Götalands län.

Inte lika bra ställt står det till här i Halland; vi huserar bara knappt 3 procent av det totala antalet eko-kossor. Ställer man eko mot konventionellt är det bara ynka en av tjugo kor som lever på ekologiskt jordbruk i vårt kära landskap.

Som en slutkläm på det här statistiktunga inlägget vill jag tipsa om den närbeläget lokaliserade Högens Gård, som är en ekologisk gård där man kan inhandla nötköttlådor; varje låda innehåller ca 30 kg à 120:-/kg så det är ett ypperligt tillfälle att dra ihop en grupp intresserade och samköpa. I Frillesås finner du denna gemytliga plats som arbetar mycket aktivt med att skapa ett hållbart kretslopp med allt från eget foder till egen el.

onsdag 10 juli 2013

Fläderblomsdricka

"Efter regn kommer solsken" brukar det heta och det är precis vad vi har haft här på västkusten den senaste veckan och nu börjar skördetiden ta fart ordentligt. Då passar växterna på att frodas och göra sig redo för mognad så det gäller att hålla sig framme innan blommor blir bär. Fläderblommor är en favorit som absolut inte får missas och här i Kungsbacka frodas buskarna i överflöd, både i trädgårdar och de kommunala planteringarna. Passa på att plocka innan den korta blomningsperioden är över och skapa lite flytande sommar.

Johannas fläderblomsdricka, 5 liter

80 blomklasar
6 citroner
2 kg strösocker
4 liter vatten
50 g citronsyra

Varva blommor och citronskivor i ett kärl. Koka upp vattnet tillsammans med socker och citronsyra. Häll den varma sockerlagen över blommorna och låt stå i tre-fem dagar. Rör om någon gång per dag.

Jag föredrar en lätt syrlig dricka, men vill man ha det sötare går det att öka mängden socker med ½-1 kg. Det går självklart bra att halvera satsen om man nu inte är lika tokig i det som jag. Vill man inte hälla det varmt på flaskor att förvara i skafferiet fungerar det utmärkt att frysa in utan att den skiktar sig och på grund av sockret blir det inte stenhårt utan man kan med lätthet karva det man behöver med en sked.

onsdag 3 juli 2013

Bi-problem

När man sitter ute och njuter av en välbehövd fika i skuggan av ett äppelträd och hör något som surrar kan reaktionerna generellt delas upp i två läger; de som flyr fältet och de som inte rör en fena. Ofta hör man från de surrkänsliga ett utrop om "Biiin!", men om den bistra sanningen ska fram är vilda bin idag faktiskt väldigt sällsynta. Man skulle nästan kunna gå så långt som att säga utrotningshotade. Anledningen är en kombination av många olyckliga omständigheter som har blivit allt vanligare de senaste decennierna.

Den första och främsta av dessa orsaker skulle nog många biodlare tillskriva den epidemiliknande utbredningen av honungsbiets fiende nummer ett; varrokvalstret. Detta har skett på grund av oss själva genom kraftigt ökad internationell handel och korsning på senare år; innan 1990 var Sverige I princip varroafritt.

Orsak nummer två kan tillskrivas brist på bra mat; enformigt och intensivt jordbruk ger undermåligt pollen (majs exempelvis) som visserligen mättar bina men med försämrat immunförsvar som resultat. De förr så vanliga blomsterängarna och betesmarkerna, med den medföljande biologiska mångfalden, är på kraftig nedgång och därmed minskar också den pollen som ger starka bin. Konsekvensen av det här är att övervintringarna blir tuffare och fler och fler samhällen stryker med för varje år som går.

Det är inte ofta man skänker en tanke till de här små liven, men det går inte att överdriva nödvändigheten av att vi har bin på vår planet; 80 % av allt det du äter finns till på grund av bin. Om de då skulle försvinna krävs det inte mycket fantasi för att föreställa sig hur den världen skulle se ut. Det här är redan en verklighet i Kina där man måste pollinera allt för hand; en metod som är både tidskrävande, kostsam och synnerligen ineffektiv. Det är alltså inte bara honung som vi skulle få bli utan.

Lyckligtvis blir medvetandet kring det här "osynliga" problemet allt större och idag skrev DN om intitivativet Bee Urban som syftar till att öka närvaron av bin genom att erbjuda något så roligt som bi-adoptioner! Andra saker man kan göra för att påverka bi-situationen är att köpa svensk honung (gärna ekologisk), rent generellt välja svenskodlat och ekologiskt för att minska bekämpningsmedel som inverkar negativt på bina och käka kött från frigående djur som håller våra ängar öppna. Vill du kanske till och med börja arbeta med bin kan jag tipsa om Kungsbackatraktens Biodlarförening som mer än gärna hjälper nybörjare.

måndag 1 juli 2013

Vego-måndag

När jag lagar mat har jag en tendens till att köra väl beprövade rätter som jag vet uppskattas hemma och är det någonting med kött får jag sällan känslan av "åh nej, inte det här igen". De gånger det blir vegetariskt har jag däremot lätt för att tänka "bönor och linser, bönor och linser" och därför anstränger jag mig mer när middagsmenyn planeras. Jag tror att det här är ett av de stora problemen som gör att människor avhåller sig till att äta mer vegetariskt; att man lätt får intrycket av att det är väldigt ensidig och tråkig mat.

För att hitta bra inspiration till vad jag ska göra med alla dessa bönor och linser har jag googlat mig fördärvad men av en slump trillade jag häromdagen in på Saltå Kvarns blogg och där hade dem en hel del recept. Då slog det mig att tillverkarnas hemsidor måste ju vara fulla av smarta idéer för deras produkter. Oavsett från vem och vart man köper sina baljväxter kan man alltid tjuvkika hos någon annan och därför försökte jag komma ihåg några stora tillverkare. Det finns ju, förutom tidigare nämnda Saltå Kvarn, även Risenta, GoGreen, Zeta och Kung Markatta.

Även de stora matkedjorna har faktiskt också helt okej sektioner om vegetarisk mat och läsvärda recept med bönor och linser som huvudingrediens; ICA, Coop och Hemköp.

Nu känns säkert det här inlägget som en enda stor reklampelare, men jag kan försäkra er att det är det inte. Många familjer idag handlar just hos de stora matkedjorna och väljer bland de stora märkena, därför kan det kännas som en trygghet att se något bekant. Det är enklare för människor att ta sig an något nytt om det har en viss förankring i närmiljön och det välkända.

Slutligen vill jag slå ett slag på djungeltrumman för Eva i Stockholm och hennes blogg EKOVEGGO; enkla vardagliga recept utan krångel och med inte alltför många ingredienser. Tipsa gärna om jag har glömt någon sida i min uppräkning!