Tjugofjärde december: den gröna andan och sanna glädjen

En del tänker nog att vi miljötokar är synnerligen egoistiska och att allting vi gör är egentligen meningslöst för allt och alla utom oss själva. Att försöka leva så grönt man kan är bara en klapp på ryggen för att själv få känna sig duktig. Jag har hört och läst dessa ord flera gånger och de gör mig lika förfärad varje gång, för det finns inget som vi gör för oss själva som vi inte gör för oss alla.

Varje gång jag slänger något rätt i återvinningen, skippar en plastpåse när jag plockar apelsiner, väljer kollektivtrafik framför fossilbil, plockar den ekologiska pastan från butikshyllan, äter grönsaker istället för kött, tvättar golvet med såpa, stoppar ner ett frö i jorden eller avstår från att handla något nytt så gör jag något för oss alla. För det är så det funkar. En är alla och alla är en.

Speciellt nu i juletider så tycker jag att det är ett utmärkt tillfälle att ta sig en stund att tänka på alla andra som liksom en själv befolkar denna jord. Även om vi är vitt skilda personer med väldigt olika förutsättningar lever vi ändå här på samma villkor och jag tycker det är lite mysigt att tänka att vi allihopa är så sammankopplade. Av den enkla anledningen tycker jag också att vi alla har en gemensam skyldighet att se till att vi fortsättningsvis kan kalla jorden vårt kollektiva hem.

När jag sitter runt bordet i jul tillsammans med min familj tänker jag på hur mycket jag älskar dem och att allt jag gör för miljön gör jag för dem, mig själv och våra kommande generationer. Jag gör det för mina vänner, alla som inte är mina vänner, de jag känner och alla jag aldrig ens kommer träffa. Så tänker jag kring varför jag bryr mig om miljön och det är därför mitt engagemang aldrig kommer kännas uppoffrande eller betungande. Jag hoppas att det här är ord som kommer följa med i bakhuvudet på dig som läst och att du kanske kommer se saker lite annorlunda än innan. God Jul till er alla!

Tjugotredje december: rätt julrest i rätt kärl

Mitt i all tidspress och måsten hit och dit så händer det att en del saker får stryka på foten för man kan ju inte vara perfekt dygnet runt, året runt. Jag vet av egen erfarenhet att när släkten förr samlades för julfirande så togs det fram två sopsäckar; en för allt julklappsrelaterat och en för allt julmatsrelaterat. Förpackningar och annat skräpigt blandades hej vilt, men de hade en sak gemensamt och det är att allt så småningom ändå hamnade i brännugnarna på kraftvärmeverket.

Det känns ju som ett väldans slöseri på resurser, speciellt med tanke på att det är mycket mer av allt än normalt. Man kanske kan bortförklara det med att det "bara" är en gång om året, men varför ska det ens vara det när det ändå är så lätt att undvika det. Därför kan det vara på plats med en liten snabb lista på vad jag tycker är det viktigaste sakerna att återvinna under julen.

• julklapparna - ta bort snören och tejp från pappret och lägg i soppåsen, medan själva omslaget faktiskt ska hamna i pappersförpackningar, tro det eller ej.
• maten - släng inget! Frys in om du inte hinner med att äta innan det börjar bli dåligt, eller varför inte skicka med dina gäster en liten låda med överblivet att ha dagen efter.
• ljusen - värmeljusbehållarna ska numer lämnas i metallskrot på återvinningscentralen men det gäller fortfarande att man ska separera vekhållaren från koppen så att alumniumet inte eldas upp i onödan.

Ingen riktig snö tyvärr

Vill man har lite fler listor och tips på hur man gör för att julens rester ska hamna på rätt plats kan man kolla in hos avfallsportalen sopor.nu eller FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen).

Tjugoandra december: medan du shoppade

Det går nästan inte att undkomma att det innan jul alltid blir lite extra shoppande, eller ganska mycket, beroende på vem man frågar. För egen del försöker jag få allting gjort på den enda dag i veckan som vi normalt tar Lövet till stan och det har gått väldigt bra. Allting handlar om att planera.

Typiskt julväder i Götet

Planering är en av grundbultarna till att kunna leva mer miljövänligt och det gör det hela mycket enklare att ha allting förberett. När det kommer till att själva åkandet fram och tillbaka i shoppingen är absolut den miljövänligaste lösningen att ta kollektivtrafiken (näst efter cykeln och apostlahästarna) så där gäller det verkligen att planera och ha marginalerna på sin sida. Blir det för mycket att bära eller dra i en liten vagn kan det ju vara befogat att ta bilen och då kan man ju höra efter om det är nån mer som behöver åka med så man utnyttjar utrymmet effektivt och i alla fall minskar utsläppen per person.

Vad ska du bära dina inköp i då? Ta med dig tygkassar och ta alltid med en mer än vad man tror behövs för det är bara jobbigt att behöva knö. Öva på att tacka nej till butikerna som vill ge dig en gratis plastpåse med reklamtryck på; i värsta fall så slipper du få en extra onödig kasse med dig hem och i bästa fall får du någon annan att tänka efter och visar att det faktiskt går att tacka nej.

Har man tänkt att vara ute på stan ett längre tag kanske man behöver ha med sig lite förfriskningar för att överleva och idag finns det en myriad av kaffeställen. Att däremot hitta någon som erbjuder ekologisk fika är desto svårare. Därför kan det vara smidigt att själv ha med sig en termos med vad man nu vill ha i; varm hemgjord saft, ekote eller -kaffe eller varm choklad. En ask med en smörgås, kaka eller frukt kan rekommenderas. Så planera och ta det lugnt!

Tjugoförsta december: julstäda med skafferiet

I samband med att vi började få upp ögonen för alla "normala" miljö- och hälsoförstörande ämnen som man kommer i kontakt med på vardagsbasis började jag läsa innehållsförteckningarna på alla rengöringsmedel vi hade i städskåpet. Det blev en hel del varningstexter och man vart minst sagt chockad för det här var saker man inte reagerat på innan just för att det är såna standardgrejer. Låt utfasningen börja!

Det finns en hel uppsjö med husmorsknep, som egentligen inte borde benämnas som knep utan som helt normal städning, och att hitta ett alternativ till alla olika medel var inte svårt. Vad som först dyker upp som den gröna städarens hjälpmedel nummer ett är ättika. En behändig syra som man normalt bara har i matlagning men som har samma konserverande och bakteriedödande egenskaper oavsett var den används. Här hemma gör den mest nytta, förutom till inläggningar, som toalettrengöring, mot kalkavlagringar och allmänt rengöringsmedel vid sidan av såpan.

En trogen följeslagare till ättikan är bikarbonaten som är en bas och reagerar därför tillsammans med syran. Det bubblar och fräser och fungerar därför perfekt om det är nåt man vill lösa upp som vid exempelvis fläckar på kläderna eller stopp i avloppet. Fungerar också perfekt om man behöver få en skrubbeffekt på en ömtålig yta. Så låt det bli skinande rent hemma lagom till jul, men inte på bekostnad av miljön eller din hälsa!

Tjugonde december: det gröna julbordet

Det här är inget nytt tips direkt men det tål att påminnas om nu när det lackar mot jul, en högtid som ofta definieras som frosseriets och det är köttet som spelar huvudrollen på de flesta julbord; skinka, korv, köttbullar, sill, pastej, lax, revbensspjäll, sylta. Att köttkonsumtionen är ett problem för både hälsa och miljö är numera ett välkänt faktum, men ändå ökar den stadigt år för år. De senaste 20 åren har mängden kött per person ökat med lika många kilon.

Att därför satsa på mer grönsaker under festligheterna är ett klokt val som inte behöver vara alldeles för krångligt att göra med tanke på det överflöd av inspiration som finns på nätet. Samtidigt som man ökar mängden grönt på julbordet kan man också satsa på att göra mer ekologiska val. Det kostar visserligen en liten slant extra, men det tjänar man in genom att dra ner på köttet; byt ut hälften av köttbullarna mot en vegovariant, utöka antalet läckra kålrätter, skapa en egen traditionssallad och frossa i nyttigt julgodis.

Nittonde december: en julig outfit

Det är klart man vill vara lite extra fin till julen, speciellt på nyårsafton, och då kanske man känner att det inte duger med vad man redan har i garderoben av någon anledning. Första instinkten är ju att gå ut och handla nytt, men det behöver sällan vara lösningen. I alla fall jag har ganska dålig koll på vad jag egentligen har eftersom det är sällan jag använder allting och det kan absolut löna sig att faktiskt gå igenom alla galgar och lådor. Chansen är stor att man hittar något som man en gång älskat men som sedan glömts bort och förtjänar att tas fram igen.

Känner man däremot sin klädkollektion utan och innan och vet med sig att nej, det finns inget som känns fint nog och allt har redan burits och visats ett antal gånger, så kan det vara en idé att kila hem till en kompis. Antingen kan man låna något temporärt eller så kan man idka lite byteshandel, för även om du inte är så sugen på dina gamla trasor kan det vara en skatt för någon annan.

Har du uttömt förslagen ovan så kan jag absolut tipsa om att ta en titt på närmsta second hand-butik. Myrorna har alltid riktigt fina saker, men där kostar det också lite mer, medan det är på exempelvis Röda Korset och Erikshjälpen man verkligen kan göra fina fynd. Du kan även passa på att ge dina egna gamla kläder ett nytt liv genom att skänka dem vidare hos dessa föreningar. Köper du däremot nytt så försök hitta ekologiska och etiskt producerade plagg, bland annat e-butiken Hildur har ett brett sortiment men det är bara att googla så hittar man mer än vad man kan tro.

Artonde december: skippa palmoljan

Till och från under de senaste åren har man avråtts från att handla livsmedel, ljus och annat gjorda på palmolja på grund av hänsyn till miljö, djur och natur. Först skulle det uteslutas helt, sedan var det okej men bara om den var certifierad med RSPO men även denna standard har fått kritik. En del anser att märkningen snarare leder till green washing av företag mer än vad den faktiskt gör nytta och att den regnskog som de certifierade odlarna inte får bruka istället används av andra företag.

Idag finns palmolja i nästan alla olika typer av produkter som behöver en fettkomponent och inte ens ekologiska pepparkakor är undantagna. Den är visserligen KRAV-märkt och bör höra till den bästa sorten palmolja att välja, men personligen känns det ändå inte riktigt helt hundra. Framförallt är det faktumet att man har olja i något som inte alls borde ha olja i sig. Sedan också det att reglerna kan tolkas lite väl löst och man har inte heller några egentligen externa kontroller.

Den skapar en falsk trygghet helt enkelt där man tänker att palmolja är okej så länge den är certifierad och sen kommer man inte längre än så. Av den anledningen kan jag tycka att man borde anstränga sig ett snäpp till för att aktivt undvika produkter med palmolja fram tills att det med kraft tas itu med problematiken av en i princip verkningslös märkning.

Sjuttonde december: tacka nej

Julen är en tid av givmildhet. Det märks inte minst på att man får och erbjuds en massa saker jämt och ständigt, vare sig man vill eller inte. Den allra vanligaste frågan man får är om man vill ha en påse att lägga sina köpta varor i, eller snarare är det så att frågan aldrig ställs utan man förutsätts vilja ha en per default. Jag har blivit riktigt bra på att tacka nej i precis rätt tillfälle, det lilla ögonblicket efter att kassören meddelar summan men innan personen sträcker sig för att ta fram en påse. Lätt att missa när man själv är upptagen med att betala, men det blir till slut en vana som går av bara farten.

Passa på att ta julhandlingen i akt då det är en perfekt tid att öva eftersom man generellt är ute och handlar mer än normalt. Börja med mataffärerna då det är enklast att avböja när man faktiskt får frågan och arbeta dig successivt mot svårare mål, exempelvis stora klädkedjor där de av någon anledning har väldigt svårt att ta ett nej.

Ibland händer det att man till och med erbjuds att få varan inslagen och det kan ju vara väldigt trevligt för konsumenten att slippa tänka på det när man redan har tusen andra grejer att göra. Vill man dock inte bidra till den milslånga förbrukningen av extra papper så tackar man självklart nej och går hem och hittar en fin tidning i återvinningslådan och använder den.

Går man i matbutikerna på eftermiddagarna så här veckan innan jul finns det en uppsjö av olika matprover att frestas av, oftast är dessa dock ej ekologiska och inte sällan gjord på utländska råvaror. De serveras också på engångstallrikar med engångsbestick som sedan slängs i brännbart. Av de anledningarna brukar jag sällan tacka ja till smakprover, men kan göra undantag om det är något jag faktiskt vore intresserad av att handla.

Vill man vara extra radikal kan man tacka nej även till julklappar och istället önska sig en gåva till välgörenhet. Man kan också föreslå att istället för att lägga mycket pengar på presenter så kan man lägga lite mer på julmaten och köpa ekologiskt, om man inte redan gör det förstås.

Sextonde december: stoppa julen i matlådan

Det sägs ju att vi konsumenter slänger väldigt mycket mat och alla har vi väl hört att så mycket som "var tredje matkasse" åker i soptunnan. De siffrorna är det nog lite sisådär med om man får tro det som Andreas Jakobsson skriver i sin bok Svinnlandet som jag läste för ett tag sedan. En av anledningarna till att siffran för hushåll är så hög är att man räknar med både det onödiga likväl som det onödiga, medan de för andra branscher endast räknar på det onödiga.

Oavsett hur det står till med saken är det ändock en oundviklig sanning att vi slänger mat i alltför stor utsträckning och under högtider än mer så eftersom det är svårare att beräkna portionsstorlek på ett julbord än för en vanlig tisdagsmiddag. Så visst att det blir en del över och ja, det är kanske träligt att äta julmat i två veckor efter men det är inte försvarbart att kasta något som är fullt ätbart.

Någon har faktiskt odlat och slitit för det där halva salladshuvudet, en ko har offrats för den där överblivna pannbiffen, resurser har gått åt och det borde man tänka på varenda gång man frestas att slänga något. Ta därför tillfället i akt och vörda därför julmaten lite extra i år; lägg ner i matlådan som det är (gamla gurk- och honungsburkar är perfekta i storlek och de läcker aldrig) eller recycla dina rester och uppfinn någon ny rätt.

Femtonde december: fila på nyårslöftet

Det kanske är att lägga sten på börda att ens nämna ordet nyårslöfte med knappa veckan kvar till den stora dagen när allt ska vara helt färdigt och helst perfekt, men det krävs tid och reflektion för att få till ett riktigt bra löfte som man orkar hålla. Själv har jag funderat den senaste månaden på om jag vill göra något och i så fall vad.

Att vilja göra en insats för miljön är det nog många som vill och det är egentligen inte heller svårt att göra det, man måste bara se till att börja på en nivå som man känner att man kommer palla med. Det gör liksom inget för självkänslan om man vänder sig ut och in för att hinna med samtidigt som man ska försöka ha roligt och så slutar det med att man ger upp. Något bra resultat genererar det inte heller.

Vill man ha en mjukstart och kanske testa på olika grejer varje månad finns ett par organisationer, Klimataktion och Greenhack GBG, som har satt upp tolv utmaningar vardera att utföra under ett år och båda kommer med olika svårighetsgrader så att man kan välja vad som passar en själv. Jag har tidigare tipsat om dem och tycker de är alldeles förträffliga att ha som utgångspunkt om man är "nybörjare" på miljömedvetenhet.

Söker man en lite större utmaningar kan man ge sig på Project Green Challenge där man verkligen får inspiration till förändring och den allra högsta nivån är riktigt djupgående. Från början är det tänkt att den ska pågå under en månad så det är 30 stycken olika fokuspunkter, men det kan nog vara skönt att sprida ut dem över hela året för de är ganska krävande. Den är verkligen nånting för den som vill engagera sig mer socialt och i samhället.

Lite övriga uppslag på vad ett grönt nyårslöfte kan innehålla är att bli vegetarian/vegan, ha ett köpfritt år, ställa bilen och åka mer kollektivt, generera mindre avfall, handla mer eko och lokalproducerat, handla på second hand i första hand, reparera istället för att köpa nytt, och så vidare. Jag hoppas att så många som möjligt väljer att göra något, även om man tycker att det är en piss i havet och skit samma, för även det minsta lilla hjälper och sporrar till att klara av större hinder i framtiden.

Fjortonde december: skippa omslagspappret

Det är inte ofta jag går bet på att hitta statistik över något men siffror över hur mycket julklappspapper som används varje år verkar helt enkelt inte finnas, men vi kan ju utgå från att det är en hel del. Om jag skulle försöka gissa, i underkant, så känns det inte helt orimligt att varannan person i Sverige får eller ger en julklapp som krävt en halv meter papper att slå in. Då landar vi på nånstans runt 2,4 miljoner meter julklappspapper! Sen blir det mesta nog tyvärr också felsorterat i slutändan också, antingen som brännbart eller tidningar fastän det räknas som pappersförpackning.

Så varför inte växla upp det lite i år och skippa de många fina, men ack så kortlivade, omslagen och istället satsa på något lite mera hållbart? Att slå in i tidningspapper kan faktiskt bli ganska fint, satsa i så fall på tidningar med mycket text och lite mer kulturella inslag än kvällsblaskan. Känner du dig på extra pillhumör kan man till och med göra en sån här fin paketrosett av gamla nyheter eller varför inte avlagda serietidningar. Limma på lite småkottar eller några nypon så är piffnivån ännu högre.

Vill man gå ett steg längre och verkligen göra det återanvändbart många gånger om ska man satsa på att slå in i tyg. I Japan har man länge haft det som tradition att slå in presenter, varor och annat i tygpaket som knyts ihop och själva tygduken som används kallas furoshiki. Det finns massor av olika knytningar som passar olika former och storlekar och här finns en massa uppslag.

Trettonde december: res i grön stil

Många reser fjärran under julhelgen för att vara med familj och vänner och oftast är det enklast med bil för då kommer man dörr till dörr och flyg är snabbt om man behöver åka väldigt långt. Raskt och smidigt, men till vilket pris?

Sju av tio långväga resor sker idag med bil, en av tio med flyg och lika många med tåg respektive buss. Endast 20 procent sker alltså med de mer klimatsmarta färdsätten, vilket ju nästan är en pinsamt låg siffra. Att bilen använder tre gånger så mycket mer energi än tåg, räknat per personkilometer, och släpper ut dryga 40 gånger mer koldioxid än tåget är lätt att glömma.

Personligen älskar jag att åka tåg; det är så rogivande att se naturen svischa förbi utanför fönstrena och höra dunket från rälsen. Inte så kul dock när det strular och det är nedrivna ledningar hit och avgrävda kablar dit, men som den luttrade kollektivtrafiknyttjare jag är lär man sig att bara ta det lugnt för det finns knappast så mycket man kan göra åt det. Synd bara att alla har så bråttom överallt hela tiden. Det är ju dock ingen hemlighet att jag tycker att järnvägsnätet idag sköts skamligt dåligt samtidigt som det inte satsas på rätt sätt på rätt ställen. Men det är en annan fråga.

Så visst förstår jag att man föredrar bilen. Man kan styra vart man vill åka, behöver inte passa tider och har möjligheten att göra en avstickare bara för att man känner för det. Jag känner själv hur mycket frihet man ändå har fått i och med att vi var tvungna att skaffa bil nu när vi bor på landet, men mitt gröna hjärta hade nog inte överlevt om vi inte hade kunnat välja en elbil. Jag skulle hellre gått.

Till er som ska åka en bit, oavsett om den är lång eller kort, under de kommande festliga helgerna, fundera på om du inte kanske kan ta tåget i alla fall, eller bussen i nödfall. Samåkning med full bil är väl sista lösningen, men jag kan verkligen inte komma på ett enda försvar för att ta inrikesflyg. Tyvärr. Vill du veta hur mycket koldioxid och andra otrevligheter just din resa bidrar med, eller förskonar miljön från, kolla in den här miljökalkylen från SJ. Partisk, jo kanske, men inte osann för det.

Tolfte december: revidera julklappen

Igår skrev jag lite tankar kring huruvida det är särskilt klokt att shoppa som vi gör varje år vid den här tiden och det finns nästan inga gränser längre på hur mycket eller hur dyrt; överflöd är nyckelordet. Har man däremot tagit beslutet att minska antalet, oavsett av vilken anledning, vill man ju att de få gåvor man ger bort ska vara än mer betydelsefulla. Även om det kan betyda att man får lägga ner lite extra tanketid på vad som skulle passa någon bäst, så märks det i slutändan om man ger med hjärtat.

Julen är en tid att tänka på andra och vara givmild med vad man nu har möjlighet att ge, därför känns välgörenhet som helt rätt sak att slå in i paketen. Nästan varannan svensk tyckte att det borde blivit årets julklapp och över hälften av oss önskar oss gärna en välgörenhetsgåva under granen. Man blir riktigt glad när man läser det och det bästa är att det finns något som passar alla olika hjärtefrågor; från utrotningshotade djur och vandringsleder till sjukdomsforskning och flickors rätt till skolgång. Tänk bara på att välja en organisation som är godkänd av Svensk Insamlingskontroll.

Många uppskattar också något man gjort själv, vare sig det är bakat, syltat, kanske stickat eller varför inte lite hemmarörd kroppsvård? Vill du hellre ge bort något som ni kan göra tillsammans kanske ett besök på museum, bio eller någon upplevelse skulle passa bra. Försök gärna göra det så miljövänligt som möjligt med ekofika eller vegetarisk middag och ta kollektivtrafiken dit.

Har man lite mindre tid att disponera är det alltid spännande att gå till second hand-butiker och se om man hittar något; garanterat alltid unikt, en insats för miljön och ofta skänks även en del av intäkterna till välgörenhet. Två flugor i en smäll! Annars kan man se om det finns någon trevlig gård i närheten som har lokalproducerad ost, kött, grönsaker, ull, you name it. Man kanske till och med upptäcker något för egen del som man letat efter men aldrig riktigt haft tid för att hitta.

Elfte december: minimera paketstress och köphets

Konsumtionens högtid närmar sig med stormsteg trots envisa plusgrader och regn, regn och åter regn. Julhandeln slår rekord från år till år, men hur många tycker verkligen om den där krypande paniken som uppstår när man inte kommit på minst tre julklappar vardera till hela tjocka släkten? För att inte tala om när man måste handla allt som så småningom hamnar på önskelistan och då trängas i butikerna och slåss om de allra populäraste leksakerna?

Att minimera antalet paket vi ger till varandra, speciellt vi vuxna, skulle nog ha en gynnsam verkan på många olika sätt. Vi får en chans att fundera på om vi verkligen behöver den och den prylen och samtidigt tänka efter på vad man egentligen skulle uppskatta. Julen borde i mitt tycke inte vara så taggad till tusen på att köpa saker bara för köpandets skull utan istället sätta fokus på vad och varför. Att få en insikt i att varje sak man köper har en påverkan på miljön som inte försvinner bara för att det är en julklapp.

Vill man hoppa av tåget och försöka övertyga resten av familjen och vännerna om detsamma kan det vara enklare att göra om det till en lek som går ut på att man både köper och får endast en julklapp. Det är dock hemligt för alla utom en själv vem man köper till och bestäms genom namndragning; hemliga tomten. Skriv ner namnen på alla som ska vara med på varsin bit papper som man i tur och ordning drar lott om vem som ska få bli ens gåvomottagare. Svårare än så är det inte.

Tionde december: de levande ljusen

När mörkret lägger sig över våra breddgrader och sex-sju soliga timmar om dagen är de enda vi får, när vi har tur nog att de inte döljs av mörka moln, så tar vi fram de levande ljusen och tändstickorna för att skapa mysig stämning inomhus. I Sverige eldar vi varje år upp 300 miljoner värmeljus och lägg därtill på kronljus, blockljus och marschaller så blir det en hel del ljusmassa som går åt.

Billigast av dem alla är paraffinet och köper du ljus som det inte uttryckligen står 100% stearin på kan du vara säker på att de innehåller den här petroleumprodukten. Alla stöpta ljus innehåller också paraffin då enbart stearin inte går att stöpa på detta vis, utan det kan bara gjutas. Man eldar alltså i princip svart olja så vill man undvika ej förnyelsebara råvaror ska man sky paraffin som pesten. Leta även efter det i kosmetiska produkter och du kommer bli förfärad över hur vanlig ingrediens det är.

Den näst vanligaste ljusmassan är stearin som inte heller den är helt problemfri, men jag väljer hellre det framför paraffin. Problemet är att fettråvaran som det framställs av ofta idag kommer från palmolja och det är verkligen inte utan miljömässiga konsekvenser. Det finns dock ljus som tillverkas av certifierad palmolja eller animaliskt fett, låt dig vägledas av Svanen-märkningen som garanterar att ingen palmolja används.

Alternativ till dessa är såklart bivaxljus som både bidrar med en härlig doft och är enkla att göra själv. Välj gärna ekologiskt producerat vax och ha i åtanke att alla våra små hjälpredor behöver en giftfri miljö för att leva och kunna göra sitt jobb. Det finns även sojavax och till och med rapsvax. Vill man som jag satsa på att minimera förpackningar kan man använda sig av värmeljus utan kopp eller varför inte investera i en ljusbringare som brinner med hjälp av valfri matolja.

Nionde december: giftfria gåvor

Att plast ger upphov till en mängd olika känslor är enkelt att se, framförallt i sociala medier, och de senaste åren har allt fler börjat fundera kring detta ämne. Visserligen är materialet fantastiskt som sådant, men ack så förrädiskt med sina lättlösliga kemikalier. Även tyger och möbler ger resonans på giftskalan där uppgifter om att tillverkningen av en enkel t-shirt kräver ett kilo kemiska preparat och våra soffor är dränkta i flamskyddsmedel.

Naturskyddsföreningen ger varje år ut en årsbok som behandlar ett aktuellt ämne och för ett par år sedan hade den titeln Den flamsäkra katten. En mycket pedagogisk bok för övrigt som jag blev bekant med under en kemikaliekurs på Studieförbundet i våras. Den finns att låna på de flesta bibliotek eller att köpa som e-bok för den som är intresserad.

Trä, stål, lera och järn är de nya "inne"-materialen av dessa anledningar och det finns idag ett enormt utbud av allt från köksredskap till barnleksaker i de mest kreativa former. Ekologiskt odlad bomull och alternativa textilier med ett renare ursprung, såsom lin, ull och hampa, ökar också på marknaden. Positivt får oss, miljön, våra barn och husdjur. Så ställ krav på att julklapparna du ger bort inte innehåller skadliga ämnen för någon eller något och fråga envist i de vanliga butikerna eller stöd de affärer som redan inriktar sig på detta.

Åttonde december: pynta medvetet

En av de allra roligaste och mysigaste grejerna med december, tycker jag, är att man kan pynta sig löjlig och det är nästan som att ens hem blir som helt nytt för ett par månader. Det kommer ljus från ställen som normalt är mörka, varje vrå får sig en liten uppiffning och det doftar underbart från granar, blommor och mat.

Oftast består dock det mesta av allt pynt av plaster, konstgjorda svampar och kemiskt behandlad mossa som i alla fall inte gör mig särskilt glad. Inte miljön heller kan jag tänka mig. Därför skulle jag vilja mana om att ta en dag och gå ut i skogen och plocka kottar, kvistar, bär, nötter, kastanjer, mossa och andra vackra saker (tänk bara på att endast plocka sånt som ligger på marken och ingår i allemansrätten). Det ger en helt annan känsla i hemmet som är bra svårslagen.

Gör girlanger av kottar, tryck nejlikor i apelsiner, bind en krans av halm och garn, lägg kanelstänger i adventsljusstaken, gör tomtar av grenar, sy små kryddpåsar och häng upp på dörrkarmen. Det är, som klyschan säger, bara fantasin som sätter gränser och inspirationen brukar flöda till efter ett par timmar i naturens lugn.

Om man ändå inte kan tänka sig en jul utan glitter så tänk på att inte handla nytt varje år bara för att du tröttnar; stå ut eller byt plats på det för att få variation, byt med grannarna om de också längtar efter lite förnyelse eller ge bort ditt eget och handla någon annans på second hand och välj gärna ett ställe vars överskott går till välgörenhet.

Sjunde december: skicka en hälsning

Mellan tummen och pekfingret så skickas det nånstans söder om 30 miljoner julkort varje år. 600 ton papper med fint tryck på passerar alltså de svenska postkontoren i slutet av december månad och i rena träd räknat blir det i runda slängar 4000 stycken. Det kanske inte låter som särskilt många, men betänk att till detta kommer bränsle för nedhuggning och transport, energi och kemikalier för behandling och på koldioxidkontot läggs nästan 1500 ton. Enbart för våra julkort. Det är som att ett flygplan skulle åka mellan Göteborg och Stockholm 250 gånger.

Därför kan det ju vara bra att fundera lite på hur man kan göra sina julhälsningar lite miljösmartare och det bästa torde väl vara att skicka ett elektroniskt julkort som har i princip noll påverkan, beroende på vilken typ av el man köper. Varför inte kombinera med att ge bort välgörenhet åt någon som julhälsning då det oftast går att få gåvobeviset i digital form.

Vill man ändå skicka något fysiskt till någon kan det vara en idé att göra egna av material man har hemma; barnteckningar, tidningar, småprylar som blivit över från annat, grenar, kottar och annat från skogen och trädgården. Har du gott om tid och är på pysselhumör är eget papper alltid en hit hos folk.

Ont om tid men tycker e-julkort känns tråkigt? Rota runt i lådorna på sceond hand-butikerna som oftast har kartongvis med gamla kort för alla olika ändamål. Är du verkligen stressad så köp i alla fall ett kort som på någon sätt stöder välgörande ändamål, det kryllar av dem, men håll utkik efter miljöstämplar som exempelvis Svanen.

När du sedan tycker att korten du fått har suttit länge nog på kylskåpet så släng dem inte i pappersåtervinningen (och verkligen inte i soppåsen) utan spara till nästa år för att göra extra fina julklappsetiketter. Eller varför inte modifiera dem till nya kort som kan göra någon annan glad?

Sjätte december: ingen reklam, tack

Nu i veckan så försvann våran "Ingen reklam, tack!"-skylt och det märkte jag när jag på måndagen gick ut för att hämta eventuell post. Vi får inte jättemycket i vanliga fall, jag tror brevbäraren blir lite överraskad varje gång det står nåt med vår adress på, men det lönar sig alltid att kolla. Sicken chock jag fick när det är proppfullt med reklamblad och jag börjar med att förbanna vår annars så kära postiljon och tänker att han fått en stroke eller att vi kanske har belönats med en vikarie.

Mina tankar får jag sekunden senare äta upp när jag ser att skylten helt sonika kommit på avvägar, antagligen med hjälp av den friska vindpusten som drog förbi västkusten förra helgen, och går ingenstans att finna. Det var högsta prioritet att fixa en ny och nu har vi äntligen återställt lugnet till brevlådan, men vad som slog mig mest var hur mycket reklam som skickas ut till en väldans massa hushåll måndag till fredag året runt! Hela tretton olika typer av blad och kataloger låg intryckta och jag som normalt inte får något alls tyckte det hela såg groteskt ut.

Det kan hända att det var extra mycket nu med tanke på vilken säsong vi befinner oss i nu med köphets en masse och måste-ha hit och dit. Jag vet inte hur det är med alla er andra men det gjorde mig lite stressad och trots att jag tidigare faktiskt tyckt om reklam fick jag lite köpångest. Ångest över allt man inte har även om man inte behöver det, en mycket konstig känsla, och jag tror att många nog skulle må lite bättre om man slapp den pressen. Gör därför ditt mentala jag och miljön en tjänst i jul och avböj vänligt men bestämt att inte få massa skräp i brevlådan. Känner du ändå att du behöver det för att hänga med finns det gott om elektroniska alternativ för den inbitne reklamälskaren.

Femte december: den meningsfulla granen

Till varje julsäsong säljs det i runda slängar 3 miljoner granar till de svenska hushållen, på det tillkommer ett antal hundratusen som antas vara "självplockade", så att säga. Det är en hel del träd som huggs ner för att pryda våra hem i en dryg månad. Själva odlandet av dem sker på utarmad jordbruksmark där de trivs som allra bäst, näringsfattigt ska det vara, och de är i slutändan som vilken som gröda som helst.

Likheten följer tyvärr också med när det kommer till bekämpningen och kemiska preparat används för att hålla borta skadedjur och för att få en bra form på trädet. De goda nyheterna är att det finns faktiskt ekologiska alternativ! Både Smålandsgran och Jamtgranar erbjuder ekogranar i sitt sortiment och den förstnämnda levererar ända ner till Göteborg och bor man inte där känner man kanske någon som kan stå på mottagarlappen.

När granen har gjort sitt och dansats ut ur stugan på tjugondag Knut kan man göra lite vad man vill med den. En del kastar den i en avlägsen del av trädgården för att återses lagom till höstens rensningsbål, andra kör den snällt till återvinningscentralen där de så småningom blir fjärrvärme. Vill man utnyttja den lite bättre finns det en del grejer man kan hitta på, exempelvis om man har lyxen att ha tillgång till en flismaskin är det bara att köra ner den och sedan sprida ut i rabatter eller dryga ut komposten med.

Känner man för något roligare kan man såga till stammen i tunna skivor och göra egna underlägg för glas, muggar och kastruller. För en lite trevligare doft i klädkammaren kan man sy en lite påse, samla ihop barren däri och sedan lägga i en byrålåda eller hänga på en galge.

Själva har vi faktiskt inte bestämt oss för om vi ska ha en inomhus eller bara nöja oss med den finfina furan som står vid infarten till gården, trots att den råkade illa ut nu under blåsten. Lite silvertejp funkar kanske?

Fjärde december: värm dig i ylle

Förhoppningsvis börjar det snart bli kallare, men än så länge klassas det fortfarande som höst och kommer sannolikt också så vara ändå fram till början av januari när den statistiskt genomsnittliga vintern tar plats i våra trakter. Med det sagt är det nog många av oss som ändå går och huttrar lite i regnet och snålblåsten. På hemmafronten är det fortfarande en hel del hus som inte heller har golvvärme utan radiatorer under fönstrena vilket självklart gör att golvet alltid är lite kyligare än rumsluften.

Vårat hus är ett sådant och det är helt klart en omställning från den nybyggda och välisolerade lägenheten vi bott i de senaste sju åren. Där hade vi bara på elementen när jag jäste mina vildjästbröd och sovrumsfönstret stod lite på glänt året runt. Om det berodde på att grannarna under oss brassade på med värmen eller om det helt enkelt var för att vi bodde i en frigolitbox låter jag vara osagt.

Mitt egenspunna garn.

Men åter till nuet och hur vi undviker att behöva ställa in värmepumpen på bastu stavas ull. Det finns inget annat naturmaterial (eller syntetiskt för den delen heller) som har samma fantastiska egenskaper som en fårfrilla. Det handlar i stort om att fibrerna har enorm kapacitet att lagra varm luft och dess uppbyggnad bidrar också till att de värmer gott även om de råkar bli blöta. En annan fördel är dess självrenande effekt som kommer från lanolinet, ullfett, och verkar avstötande mot bakterier och fukt. Därför räcker det oftast med att vädra om det börjar lukta lite.

En del kanske tycker att det är krångligt med ullplagg för de krymper alltid och är sticksiga, men idag är det ju inte svårare än att bara vrida till ullprogrammet. Här hemma använder vi ett speciellt ekologiskt tvättmedel från Sonett, finns med doft av lavendel eller neutral, som jag verkligen kan rekommendera. Angående sticksigheten, vilket jag är kraftigt allergisk mot, handlar det bara om vilken typ av ull man använder så det gäller att hitta det som passar bäst för ändamålet.

Som jag ser det finns bara fördelar; man håller sig varmare och kan sänka inomhustemperaturen och därmed spara el, man använder ett naturmaterial som är snällt mot både människan och naturen och det är väldigt lättarbetat om man vill göra något med det själv. Finns både färdigkardat och färgat för den som vill göra något fort, men vill man börja från grunden finns det mycket fler möjligheter. Jag själv har fått tag på okardad ull från ekologiska får som bor på gården Gångemad här i närheten. Har också investerat i ett par kardor tillverkade i Lerum av lokala material som vi köpte när vi var uppe på Nääs, så nu ska här ska pysslas under vintern!

Tredje december: låt julen blomma vidare

I varje hushåll under december månad finns nog minst en av följande; julstjärna, hyacint eller amaryllis. Till och med jag som i vanliga fall har svårt för blommande växter inomhus har köpt minst en av varje. Första julen i det nya huset tycker jag behöver det där lilla extra och det är faktiskt ganska trevligt ändå med lite färgklickar i krukorna.

Vad som är lite synd är att de flesta åker ut på backen tillsammans med granen, om inte ännu tidigare. Antingen så tröttnar man, blomningen är över eller så har de vissnat för att man inte hunnit med att se till de många behoven av plantor som inte växer så här långt norrut eller blommar vid den här tidpunkten på året. Det har ändå krävts resurser för att driva fram dem, med speciella mängder ljus och en viss temperatur och därför har jag som målsättning att plantera ut hyacinterna i trädgården till våren och få amaryllisen och julstjärnan att blomma vid "fel" tidpunkt nästa år också.

Med lite hjälp från min kära vän internet har jag hittat massor med bra instruktioner om hur man övervintrar sina julblommor och jag har till och med avsatt en egen kolumn i vår familjekalender för dem så att jag ska komma ihåg vad som behöver göras och när. Det ska bli väldigt spännande att se om jag lyckas för mitt tålamod är inte det bästa och vänta är jag inte heller särskilt bra på.

Sist vill jag slå ett slag för KRAV-märkta julstjärnor som i år för första gången kommer finnas i handeln och levereras av Mäster Grön runt om i hela landet. Kolla på deras återförsäljarlista för att hitta en nära dig.

Andra december: krydda med gott samvete

Det finns väl ingen svensk högtid som är mer späckad med kryddor än julen. Vi hittar dem i bullar, kakor, glögg och mat, ingenting undkommer smakerna av kryddpeppar, nejlika och kanel. Vad många däremot kanske inte tänker på är att kryddorna oftast består av de ytliga delarna på en växt; blad, blommor och bark. När man odlar dessa konventionellt med hjälp av konstgödsel och bekämpningsmedel är det också de här delarna som utsätts direkt, utan något skyddande skal.

Helt logiskt kommer det därför finns större mängd av giftrester som är omöjliga att tvätta bort. Därför vill jag slå ett slag för att byta till kryddor som är ekologiskt odlade; för vår egen, odlarnas, insekternas och miljöns skull. Fram tills för ett par år sedan var det ganska svårt att hitta ekokryddor i vanliga butiker och man var hänvisad till de mer sällsynta ekohandlarna. Numer har både Santa Maria och Kockens ett brett sortiment, för att inte tala om Urtekram som fyller en hel sektion i butikerna med både rena kryddor såväl som blandningar. Även det tyska märket Sonnentor har satsat mycket på smaksättningar och finns i de flesta ekobutiker.

Personligen finns det dock inget bättre än att handla i lösvikt och det enda stället som jag känner till på västkusten med ett mer än tillfredsställande utbud är Tuvan Ekolivs i Kungsbacka. Här kan du handla hur mycket eller lite du vill och det är inga som helst problem att ha med sig egna påsar om man vill dra ner på skräpet. Den absoluta favoriten hittills är de hela gröna kardemummakapslarna vars doft borde narkotikaklassas. Så nuförtiden när jag bakar bullar får jag först skala kapslarna och sedan mortla fröna lite i taget, men det är så värt det.

Första december: elektriska juleljus

Fram till jul tänkte jag bjuda på en julkalender med ett tips varje dag om hur man kan göra decembermånaden lite miljövänligare och förhoppningsvis inspirera till att använda sig av kunskapen även efter julklapparna har öppnats. Först ut är en lättviktare som många säkert redan tänkt på, nämligen de eldrivna stämningsljusen i våra fönster.

Hoppas att jag inte är den enda som tar upp adventsljusstakarna samma dag de ska upp, bara för att upptäcka att en lampa har gått sönder på en av dem och självklart har man inga i reserv hemma. Det är gamla hederliga 3W-lampor som sitter i alla våra ljusstakar men istället för att nu köpa nya av samma sort tänkte jag byta till LED-lampor i just den här armaturen. Skillnaden mellan de båda är att den första drar tio gånger mer ström än den sistnämnda. Man kan alltså ha på en ljusstake med LED-lampor i hela tio timmar innan de har dragit lika mycket energi som de klassiska lamporna gör på en ynka timma.

Prismässigt är de lite dyrare så att byta ut alla lampor i hela arsenalen på en gång kostar en slant, för att inte tala om att det är onödigt att göra sig av med något som fortfarande fungerar. Det är perfekt att göra det en ljusstake i taget och de lamporna som blir över från den här har jag sedan som reserv för de andra. Den enda nackdelen är att man inte bara kan byta ut en enstaka lampa i en ljusstake utan man måste ha samma sort för att strömmen ska fördelas jämt. En ytterligare fördel med dessa, bortsett från energibesparingen, är dock att man slipper komma ihåg vilken sort det är man behöver för de passar för julbelysning med allt från 4 till 25 ljus.

Årets julklapp

Vi vet väl alla att det varje år kommer en undersökning i slutet av november som säger åt oss vilken årets julklapp är. Ända sedan 1988 har HUI (Handelns Utredningsinstitut) visat med hela handen för oss svenskar vad som för tillfället trendar och vad alla vill ha. I alla år har det alltid varit prylar och hur många av dessa används fortfarande, eller ens har blivit uppackade?

Nu har så turen äntligen kommit till robotdammsugaren och i mitt stilla sinne funderar jag på hur många som faktiskt behöver en sådan? Hur många kommer få eller köpa en och använda i ett par månader innan den blir ståendes i nån garderob för att samla damm i år framöver. När man sedan behöver platsen den tagit upp, vart tar den vägen då?

Enligt en nygjord undersökning från Sifo vill däremot nästan varannan svensk att det ska vara välgörenhet som istället hamnar på förstaplatsen och det märks på statistiken att allt fler väljer att skänka pengar. Förhoppningsvis fortsätter den trenden trots att regeringen lagt på förslag att slopa skatteavdraget för gåvor till ideella organisationer från och med den 1 januari 2016.

För egen del kommer min familj göra som förra året; ge bort en summa pengar till valfri organisation (med 90-konto såklart) som vi känner lite extra för och sedan gå runt julbordet och berätta vilka vi valde. På så sätt slipper vi hetsen med att komma på vad man själv önskar sig samtidigt som man slipper springa runt och leta efter vad andra vill ha. Vill man ändå ge bort något speciellt till familj och vänner kan man satsa på att göra något själv eller handla något personligt på second hand. Sämre jul? Inte det minsta. Men lite snö skadar inte att fråga tomten om.

Lästips: Svinnlandet

Godmorgon på denna första frostens dag på gården! Jag blir lyrisk som ett litet barn vid synrn av de gnistrande grässtråna och jag får det återigen bekräftat att vintern faktiskt är min favorit. Det har vart tyst här ett tag på bloggen då det varit fullt upp med både fängslande projekt här hemma och spännande utflykter så långa som Lövet tagit oss, men det får avhandlas en annan gång. Nu däremot tänkte jag istället tipsa om en bok jag hittade när jag skummade igenom min nya favoritkategori; Ppb, Husbyggnad.

Med mig hem fick jag Stora boken om byggnadsvård och den klumpen kommer entusiastiskt läsas pärm till pärm. Det är dock inte den jag ska berätta om nu utan alldeles bredvid finns också Ppd med den fulla benämningen Teknisk hygien, vatten och avlopp, värmeförsörjning. Det låter kanske inte särskilt upphetsande men där stod den nyutgivna Svinnlandet, vars undertitel "min resa genom en värld av slöseri - och hur den gav mig ett liv i överflöd" är en alldeles ypperlig sammanfattning av vad den handlar om.

Lite mer ingående är det ämnet matslöseri som står på agendan och efter två års praktisk erfarenhet, en blogg och en väldigt uppmärksammad artikel i Hunger så har frilansjournalisten Andreas Jakobsson nu tagit alla sina upplevelser och ihopsamlade kunskaper och författat en bok. Man får följa hans väg som tar sin början med en invigning i dumpstringens värld, vidare genom en allt större medvetenhet och till slut ett ifrågasättande av systemen som möjliggör vår lands (och världs) enorma matsvinn. Han berättar om sina samtal med meddumpstrare, butiksinnehavare, producenter, myndigheter och bönder och alla får delge sin syn på saken om varför det ser ut som det gör och vad vi kan göra åt det.

Ett mycket spännande projekt som verkligen öppnar ögonen, även om man som jag är intresserad av den här typ av ämnen sen innan, och pekar på problem som finns men också hur man kan lösa dem. Mycket lätt- och snabbläst och det är ett nöje att få en inblick i en för mig annorlunda värld som jag förstår och sympatiserar med, trots att den inte tilltalar mig. Passa även på att se om du hittar senaste numret av Hunger på ditt lokala bibliotek där de denna gången har en svinnspecial, bland annat med bra tips för hur man minskar matsvinnet hemmavid. Men gå nu ut och njut av vädret!

Vego-måndag

Hösten och vintern är egentligen de perfekta årstiderna för att börja äta mer vegetariskt eftersom det är hur enkelt som helst att slänga ihop en varm, god och värmande gryta eller soppa utan något som helst kött. En undersökning som publicerades igår visar också att allt fler faktiskt väljer att äta en eller flera måltider med vegetabilier i huvudrollen och fler planerar att konsumera mindre kött det kommande året. Detta i samma veva som SVT producerar Sveriges första (!) helt vegetariska matlagningsprogram som kommer att debutera i början av nästa år. Det känns helt klart som en trend som är här för att stanna och växa sig allt större och dagen till ära har jag därför dragit ihop lite blandade tips för oss som vill äta mer gott och grönt!

Den första gjorde jag bekantskap med under ett besök på Liseberg för ett par veckor sedan och det på restaurangen Wärdshuset där jag valde en helt underbart god vegetarisk trerättersmeny; jordärtskocksoppa och en smördegspaj med mumsig svamp till förrätt, ugnsbakad butternutpumpa med stuvad svartkål, ännu mer svamp och en helt gudomlig cheddarsås var huvudrätten och till efterrätt en häftig glass med smak av smörbrynt havre tillsammans med äpple i olika former. Man är inte direkt bortskämd med god vegomat på "vanliga" restauranger så jag satt nästan i chock och bara åt och njöt!

Nästa tips är alla nya vegetariska färdigrätter som poppat upp i diskarna det senaste året. Ingen ska kunna säga att det är svårt eller krångligt att välja grönt längre för det blir allt enklare att kunna fixa en snabb middag precis lika lätt som vanligt.

Foto: Axfood

Sista notisen går till den veganska samlingssajten Vegkitchen där ett antal receptskapare delar sina alster. Det finns en uppsjö av olika typer av rätter och eftersom det inte bara är en person som bidrar finns det garanterat något för alla smaker. Du kan välja att sortera efter vilken grönsak du har hemma, vilken matkultur du vill laga, det kanske vankas dessert eller varför inte testa något ur Raw-kategorin

Oktoberresultatet

Ibland läser jag till och med mina egna texter dåligt vilket har lett till en jättetabbe, men av det goda slaget. Jag har under oktober månad vägt våra sopor för att jämföra med hur det gick för oss i februari och har varje vecka nu redovisat de aktuella siffrorna med de förra inom parentes.

Vad som kan klassas som ett angenämt problem uppstod dock när jag i ursprungsinlägget återgav resultatet per person medan jag nu har räknat på hela hushållet, det vill säga två personer. Allt jag hittills rapporterat ska därmed delas med två för att det ska bli rätt. Omräknat ger en årskonsumtion av sopor därmed följande, med februaris siffror inom första parentesen och snittet för Sverige 2014 inom den sista:

• glas 7,69 kg (12,51 kg) (19,90 kg)
• kartong/wellpapp 4,18 (9,31 kg) (12,80 kg)
• metall 0,82 kg (1,08 kg) (1,60 kg)
• plast 2,81 kg (6,08 kg) (5,59 kg)
• papper/tidningar 7,43 kg (17,63 kg) (29,65 kg)
• matavfall 14,63kg (35,52 kg) (76,42 kg)
• brännbart 0,92 kg (2,91 kg) (220,42 kg)

Det jag med andra ord först trodde var ett nederlag i vissa kategorier, som glas och metall, var egentligen en minskning som "bara" var under 50 procent. I alla de andra har vi lyckats minska med 55 (kartong), 54 (plast), 58 (papper), 59 (matavfall) och 68 (brännbart) procent! Klappar mig själv lite på axeln där faktiskt.

Under den första mätningen ansträngde vi oss inte något speciellt och nu efter några månaders omställning och eftertanke har vi alltså lyckats minska vår avfallsmängd i snitt med strax över hälften. Om man kunde vifta med en magisk trollstav och få samma siffror att gälla för hela sveriges befolkning hade vi minskat mängden sopor med nästan 3,2 miljoner ton! Det är ganska mycket.

Icke att förglömma är dock att bara 0,7 procent av allt som vi slänger deponeras. Resten rötas för biogas, materialåtervinns till nya produkter eller förbränns för energi. Det är i absoluta världsklass så vi ska absolut inte förakta allas ansträngning, även om det finns gott om utrymme för förbättring. Själv blir jag bara mer peppad att sänka mängden ytterligare.

En del kanske tycker att det här är meningslöst när det finns grejer som påverkar miljön i mycket större utsträckning, exempelvis köttätande och transporter. Jag tycker istället man ska se det som att det finns mängder med möjligheter att göra något för att ta hand om vår planet och det här är en av dem. Sen ska jag säga att det är väldigt skönt att inte behöva slänga så mycket, både för själen och att man fysiskt slipper kånka på det.

Fjärde oktoberveckan

Tiden går fort och nu vart det dags för sista veckans sopor här nedan och imorgon kommer resultatet. Det ska bli spännande för det har ju gått lite upp och ner, men jag har hållt nyfikenheten av att räkna i förväg på avstånd.

• glas 266 g (240 g): en enda liten 33 cl colaflaska utan pant. Det är bara att konstatera att glas väger väldigt mycket mer än alla andra typer av förpackningar, men jag tycker ändå att det är en av de bästa, för att inte säga vackraste och mest användbara.
• kartong 94 g (179 g): en helt klart okej siffra tycker jag själv trots en yoghurtförpackning, mjölpåse och lite andra småbitar. Man kan tro att jag bakar hur mycket som helst, men jag har helt enkelt lyckats att pricka in det sista i tre påsar på två veckor.
• metall 56 g (20 g): den här kategorin ligger fortfarande och det mesta är katternas mjukmatsburkar (BARF-utfodringen får ske lite ökning i taget) och en och annan makrill-/kaviartub. Som tur är sparar man väldigt mycket energi när man återvinner metall jämfört med nyproduktion och det går, liksom glas, att göra hur många gånger som helst. Av den anledningen har vi valt att gå ifrån kattmat på tetra då kartong har en begränsad livslängd på sex-sju återvinningar innan den kasseras.
• plast 91 g (117 g): ungefär samma som förra veckan och bortsett från plasten som var runt en kyckling och en godispåse så var det en butiksplastpåse som gav upp i botten samt lite annat smått.
• papper/tidningar 145 g (339 g): det går bättre och bättre och jag blir glad när jag ser postbilen bara åka förbi utan att lämna nåt i brevlådan. Adresserad reklam och jag har ännu inte lyckats avsäga mig månadsutskicken från matbutikerna.
• matavfall 923 g (683 g): whoosh, nästan ett helt kilo! Det mesta är tebös, rotfruktsskal och även ett välplockat kycklingskrov.
• brännbart 32 g (56 g): två kuvert också denna veckan tillsammans med några servetter och en gammal resårbit från ett trasigt lakan.

Sedan gick även en glödlampa (24 g) sönder denna veckan och byttes ut mot en ny. Det var längesen det hände senast, tur man hade en extra på lager.

Fågelskådning

Jag har nog aldrig tidigare i mitt liv verkligen tittat på fåglar ute i den vilda naturen, men nu när vi har införskaffat massa mat till dem måste jag ju lära känna dem. Denna disiga söndagsförmiddag ligger det i fågelmataren oskalade solrosfrön som jag hittade i vårt källarförråd när vi flyttade från lägenheten. Jag har använt dem för att odla egna solrosskott och det blev ju billigt och bra att köpa en påse med fågelfrön, men fem kilo tar liksom aldrig slut. Inte ens om man skottar som en liten blå. Därför blev det så att fåglarna fick det nu som uppvärmning på matningssäsongen innan de riktiga godsakerna kommer fram.

Vilka gäster är då på besök idag? Först ut är de modiga nötväckorna som inte bangar även när jag bara står en meter ifrån och fotar. Åpna var de också. Flera frön i munnen och spiller när de röjer runt. Deras bordsskick lämnar med andra ord en del att önska.

Nästa lilla pippi är en entita och de var minst lika mångtaliga som nötväckorna, men bra mycket artigare och tog ett frö i taget. Fort äter de dock och det är så mysigt att sitta och lyssna på när de knackar upp skalen för att komma åt solrosfröet.

Sen har vi självklart en klassiker, blåmesen. Den sötaste hittills med sina mjuka välmatchande färger, ungefär som en Sverigeflagga med vingar. I bakgrunden strax ovanför fågelmataren sitter också en talgoxe som visade sig vara bra mycket besvärligare att få en bra bild på för de var lite blyga av sig.

Det kommer absolut bli fler uppdateringar allteftersom jag sätter ut fler matsorter. Sen kanske man skulle skaffa sig ett riktigt objektiv så jag slipper stå blickstilla ute i kylan. Beroendeframkallande är det i alla fall och jag kan starkt rekommendera att spendera en förmiddag med kikaren vid köksfönstret.

BARF

Jag har under de här senaste veckorna funderat lite på vad man kan göra åt de sopor som katterna skapar med matförpackningar, främst i form av plastpåsar men också tetrapack och konservburkar. Av en slump halkade jag in på ett koncept som utgår från rått kött, ben och innanmat som föda till hundar och katter. BARF, biologiskt anpassad rå föda, anses vara vad våra husdjur egentligen är menade att äta och mår bäst av.

Intresserad letar jag vidare och hittar talare både för och emot dieten. De som är för pekar på ett allmänt bättre mående djur med glansigare päls, renare tänder och mer energi. De som inte tycker att det är en bra idé tydliggör att det kan vara svårt att se till att alla näringsämnen täcks upp, bakterierisken i rå mat och att det kan vara farligt med benflisor.

Min egna slutsats av den här typen av utfodring är helt klart att det kräver mer kunskap, tid och energi av ägaren än att bara öppna en burk eller påse och hälla upp. Precis som för oss människor krävs det engagemang att äta en välbalanserad kost och ibland har min inte ens orken att göra det för sig själv, än mindre för sina husdjur och då prioriterar man smidigheten i första hand.

Det finns färdig BARF-mat att handla men de kommer i plasttuber och då faller lite syftet med att försöka hålla förpackningen till ett minimum. Plus att det hade känts bättre att kunna ge våra katter ekologisk mat. En lösning kan vara att köpa sig en BARF-box från Gröna Gårdar där allt kommer i en enda stor påse som man sedan får packa om i mindre förpackningar hemma, självklart sådana som används om och om igen.

En annan möjlighet om man själv äter kött är att ta tillvara på eventuellt köttputs och ge i småportioner. Det eliminerar visserligen inte behovet att köpemat men kan vara ett sätt att dryga ut den så förpackningen räcker längre, plus att man minskar spillet till komposten. På en tvåkilos högrevsbit (till kalops) blir det puts över till ett par måltider, en hel kyckling ger sex lagom stora vingbitar, en bit lever putsar man alltid bort lite innan den blir pastej och ett ägg alltid gott. Vad man ska tänka på är, precis som alltid, att variation och måttlighet är nyckeln.

Sen behövs det ju också en katt som tycker om det också; här hemma äter tjejen med god aptit men Prinsen håller inte alls med om att det är tjänlig föda utan vill helst ha det tillagat. Rå äggula är dock supergodis för dem båda.

Väck med folien!

För ett tag sedan passade jag på att handla lite från Lapland Eco Store när de hade erbjudande om fraktfritt över en helg och på shoppinglistan stod lite grejer som behövdes. En flaskborste i naturmaterial, ett par Weck-burkar för hemgjort smör och färkost och även ett paket med bivaxad bomullsduk i olika storlekar kom med ett paket på posten. Allt var fint förpackat i en återbrukad Skittles-kartong med tidningspapper för dämpning, det var till och med ett löst korsord på en av sidorna. Helt min melodi att använda vad man har och välja förnyelsebara material, så jag var glad redan innan jag ens börjat packa upp det jag faktiskt beställt.

Det mesta jag handlade är väl ganska standard som alla vet hur de fungerar och presterar, men jag har själv länge varit nyfiken på om de här vaxbehandlade naturfiberdukarna faktiskt är så smidiga som det talas om. Självklart måste jag ju därför skriva lite om mina erfarenheter som visserligen bara sträcker sig över en månad, men det får vara en inledande recension och jag kommer säkert återkomma när de är lite mer välanvända.

I butiken säljs det två märken, Bee's Wrap och Abeego, varav den förstnämnda är den populäraste vilket ledde till att den sålde slut först. Därför fick jag istället välja den sistnämnda och på papper är den enda skillnaden mellan dem att Abeegos tygduk är en blandning av både hampa och bomull medan Bee's bara är bomull. Sedan har Bee's någon mer storlek och de har också den allra största duken av de båda.

Vi har hittills bara testat dem på ost än så länge då vi i egentligen inte plastar in så mycket i vanliga fall. Det mesta läggs i burkar med lock på istället. Både jag och sambon är dock jättenöjda med hur de fungerar och osten håller sig faktiskt fräschare än med plastfolie för det blir inte lika instängt. Eldprovet vore en riktigt lagrad ost som svettas så det får bli nästa gång. Vad som kan vara lite knepigt är när osten börjar bli mindre allt eftersom så blir det lite knöligare att vika duken, men jag kan tänka mig att det löser sig självt när man använt den ett tag och den blir mer medgörlig. Helt klart en stark rekommendation!

Plastkampanj

Just nu håller den svenska producentföreningen Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) på med en plastkampanj. De kampanjar dock inte för plast, men inte heller emot utan för att öka källsorteringsgraden på plast som är skrämmande låg. Jag skrev tidigare om det här i våras när jag blev smått förfärad över att vi lade mer plast i återvinningen än den genomsnittlige svensken. Efter lite grävande hittade jag en ynka siffra för en ynka stad som var aktuell för ett antal år sedan där det anges att endast hälften av hårdplasten hamnade i rätt kärl och så lite som 20 procent av mjukplasten källsorterades, resten hamnade direkt i brännbart. Jag hoppas att siffrorna har förbättrats men det är nog rimligt att säga att minst varannan plastförpackning hamnar där den inte ska.

Man förstår ju varför en kampanj för ökad plaståtervinning behövs och de har tagit fasta på att försöka göra det lite enklare för det finns en hel del anledningar till varför så många väljer att inte sopsortera plast. Somliga har svårt att få plats sopsorteringen, plasten är ofta nedkletad med mat och de kanske inte vet vad som faktiskt kan återvinnas eller hur det ska göras. Ganska många tror nog också att det inte finns nån vinst att göra, varken för miljön eller sin egen skull.

Genom att skriva många vardagliga exempel på vad som faktiskt ska sorteras och inte blir det tydligt med vad som verkligen avses med plastförpackning. Sedan kan man skicka in sina egna tips på hur man kan göra det enklare för sig och som belöning får man en återvinningskasse hemskickad. Att också läsa alla andras lösningar ger ofta nya smarta idéer man inte tidigare tänkt på. FTI har även låtit genomföra en livscykelanalys på plast för att ta reda på om det faktiskt lönar sig att inte kasta plasten i brännbart. Den visar tydligt att trots bränslet för transporter och energin för själva återvinningen så är det i slutändan ändå en koldioxidvinst. Hur man själv värderar sin tid är dock inte medräknat men för mig är det verkligen inte många sekunder extra om dagen det gäller och valet är självklart. Hur gör du med din plast?