Soporna: papper

Projekt Sopor puttrar vidare in på tredje veckan och jag brottas fortfarande med min nyfunna insikt om hur mycket som bara slängs nästan i samma ögonblick som det kommer genom dörren. Det stämmer verkligen att det man inte vet har man inte ont av, men att återgå till att inte veta är inget alternativ för oss längre. Lustigt att något som känns dåligt ändå samtidigt kan kännas bra, för det är ju först när man blir medveten som man kan göra en skillnad som faktiskt känns meningsfull. Men nog med pladder och vidare till huvudpunkten i det här inlägget, nämligen papper och kartong.

Det här är ett av de material som man inte får dåligt samvete över på en gång eftersom det ändå är en förnyelsebar råvara, men det skär ändå alltid lite i hjärtat när man tittar på ett kalhygge. Även om det inte är ett svårt val om det står mellan papper eller plast kan det ändå vara bra att ha lite kunskap om vilken påverkan vår cellulosaanvändning har på vår natur.

Första regeln att komma ihåg är att ett träd inte alls är lika med ett annat och det är stor skillnad på en skog och ett skogsbruk. Skövlar man i ett tidigare orört område går det inte att ersätta det med nyplanterade träd och hoppas på samma resultat. Detta eftersom skogen under väldigt många år har utvecklat ett väl fungerande ekologiskt system med specifikt de arter som finns där. Planterar man istället en hoper med granar förlorar man den tidigare biologiska mångfalden som rådde och många växter och djur trängs undan och får svårare att klara sig. Man måste också ta i beaktande att träd inte växer alltför fort och ersättningen man planterat för att uppväga det man nu hugger ner kommer inte vara klart förrän om hundra år.

En pappersfiber har ungefär samma livslängd som en plastmolekyl, det vill säga sex sju gånger, innan den inte längre kan göra jobbet. Att återvinna sina tidningar och kartonger ger liksom plast också en avsevärd energibesparning, för att inte tala om alla träd som inte behöver huggas ned. Fördelen med papper är att det är biologiskt nedbrytbart och har en väldigt mycket kortare återbildningstid än olja. Vi är också mycket bättre på att återvinna den här typen av avfall; nio av tio trycksaker och runt 70 procent av alla pappersförpackningar skickas för att få ett fortsatt liv i en annan form och det resultatet gör att vi tillhör den absoluta världstoppen. Här kommer lite torrt roliga infovideos om hur det går till:

Vad kan man då göra om man känner att man vill minska inflödet av papper i hemmet?

• reklam, nej tack - att meddela brevbäraren att det inte varje dag ska stoppas en centimetertjock bunt av tämligen onödiga grejer i din brevlåda är ett enkelt första steg utan större ansträngning. Vinsten är mer än bara pappersparande, det är också fruktansvärt skönt att inte behöva ägna tid åt att ta sig igenom varenda litet reklampapper. Sen sparar man pengar på att man handlar mindre. Bara positivt med andra ord!
• mjukpapper - hushållspapper, pappershanddukar, näsdukar och servetter är alla exempel på osynligt vardagligt pappersanvändande. Ta en ruta, använd och sen släng i soppåsen för att aldrig mer ägna det en tanke. Den goda nyheten är att alla dessa är väldigt enkla att ersätta med tvättbara versioner som håller oändligt länge (snyter oss gör vi dock med toapapper och spolar ner), det gäller bara att få in vanan.
• biblioteket - borta är dagarna av tidningsprenumerationer, bokklubbar och slentrianmässiga kvällspressköp! Nu vet jag inte om det bara är här i Kungsbacka kommun som det är väldigt brett utbud, men jag känner inte att jag saknar någonting. Att fritt kunna botanisera bland allt möjligt läsbart ett par gånger i veckan är en förmån jag ogärna ger upp. Vill man hellre sitta hemma är det så enkelt som att dra lånekortet.

Tänk också på att det också går alldeles utmärkt att applicera förra veckans tips även på pappersförpackningar och glöm inte att det som oftast gör mest skillnad är de små förändringarna man gör varje dag. En sak i taget!