torsdag 22 januari 2015

Soporna: plast

Vårt lilla experiment med att hålla kolla på sopmängden under en månad börjar redan få mig lite ur balans. Jag hade sedan innan någorlunda koll på hur ofta vi gick ner till soprummet med återvinningskärlen och vet att en del tar lång tid att fylla medans andra går fortare. Vad jag däremot helt klart underskattat är mängden plast som passerar här hemma varje dag. Vi återanvänder de flesta plastpåsar som hänger med i matkassen så länge de är hela och rena, men vad som däremot är svårt att göra något med är alla dessa förbenade plastförpackningar som finns runt majoriteten av alla livsmedel i en genomsnittlig matbutik.

På bara en vecka har vi lyckats samla ihop en skrämmande stor mängd plast, framförallt kommer dessa från en kylskåpsrensning av det sista i rotfruktslådan. En förpackning vardera för morötter, palsternacka, rotselleri, lök, vitlök, potatis. Ja, ni förstår, och allt det här var bara för en enda middag! Även om vi återvinner pedantiskt noggrannt, speciellt just plast, känns det ändå helt klart som ett nederlag.

Tyvärr blir det lätt så här om man har ambitionen att handla ekologiskt frukt och grönt och gör det i en vanlig matbutik eftersom det finns regler för hur det får exponeras och det ska inte riskeras att blandas ihop med det konventionellt odlade. En tanke som visserligen är bra, men lösningen är fel. Lyckligtvis har många butiker börjat göra ändringar för att kunna introducera fler vegetabilier per kilo, utan plast omkring.

Men om man nu återvinner hundra procent av alla plastförpackningar i hushållet då återgår det ju till att bli ny plast, så vad är meningen med att minska plastanvändningen? En fråga många säkert ställer sig och även jag har tidigare sällat mig till den skaran. Som vi alla vet är majoriteten av all plast tillverkade av råvaran olja som inte är förnybar (i alla fall inte inom ett rimligt tidsspann) och det faktum att förbrukningen av olja släpper ut miljoner års ansamling av växthusgaser under en väldigt kort tidsperiod är oroväckande. För att inte tala om hur mycket energi som krävs för att få upp och raffinera den. Men ponera att vi alla är duktiga världsmedborgare och lägger allt där det hör hemma, vad händer egentligen under återvinningsprocessen? Kolla på den här informativa videon från FTI för en större förståelse av hur det går till och på köpet få lite siffror.


Vad som inte nämns i videon, men finns att hitta här, är att den här processen inte kan återupprepas oändligt många gånger för de stackars plastmolekylerna, utan efter bara cirka sex gånger är de så slitna att de ändå måste brännas upp. Det här gäller dock bara om man faktiskt ser till att plasten återvinns från första början, men betänk då att den siffran är så låg som ynka 37 procent. Vad händer med resten? Två alternativ: antingen hamnar den direkt i brännbart och blir till energi men samtidigt släpps också de där hemska gaserna fria, eller så hamnar den ute i naturen och det är där den gör alla minst nytta och mest skada eftersom nedbrytningen tar så ofantligt lång tid.

Jag har några gånger tidigare här på bloggen pratat lite om vad man göra för att minska sin dagliga plastanvändning och de råden innefattade en hel del, men för oss som inte fått nog av plastbantning utan känner att vi har några kilon kvar av bli av med följer några till:
  • lösvikt är lösningen - gå igenom vad du idag köper färdigförpackat i plast och undersök möjligheterna att istället köpa dessa i lösvikt, tänk bara på att packa det i återanvändbara tygpåsar, glas- eller metallburkar. Störst chans att hitta per kilo-varor är det i ekobutiker, min lokala här i Kungsbacka är Tuvan Ekolivs och i Göteborg finns bland annat kooperativet Fram, Ekostore och Lime.
  • gör eget - mycket av det vi handlar kan man med lite extra tid göra själv. Istället för att köpa ett bröd i plastpåse är det mer förpackningssmart att fixa mjöl (papperspåsar är bättre än plast, bästa är lösvikt) och jäst för att baka själv. Applicerbart på andra saker som exempelvis pasta, leverpastej, energibars, kakor, hel- och halvfabrikat, mikropopcorn, skorpor, glass, färskost, deodorant, osv.
  • kombinera - kan man hitta fler användningsområden för något? Istället för att köpa fläckborttagare, toalettrengöring, sköljmedel, insektsmedel, ogräsbekämpare, luktfräschare och blekmedel räcker det med att fixa hem en flaska ättika och en enkel internetsökning.
Välj en eller flera. Testa och pröva dig fram till vad som funkar för dig och kom ihåg att ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

2 kommentarer:

  1. Som jag trodde, det här blev intressant! Något jag funderar på är det här med lösvikt, nu handlar vi bara i vanliga affärer, coop för det mesta, och har ingen aning om hur det är i ekobutiker så det här kanske är en jättekorkad fråga men... Hur får man med sig lösvikten till kassan om man inte ska ta den i en sån "engångs"påse?

    Tror inte personalen blir så glad om jag lägger upp 20 potatisar på bandet utan påse, inte heller om jag stoppar dem i en tygpåse så det inte syns vad det är i. Och att ställa en glasburk på kassavågen lär ju vara rena döden för ekonomin. Som sagt, dum fråga kanske men nu har jag funderat på det här för många gånger så nu frågar jag och får väl verkar korkad om det nu är så ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns självklart inga dumma frågor :-) Hur annars blir man visare? Jag har kollat runt lite på amerikanska sidor och de har oftast någon typ av nät- eller spetspåsar. Sök på "reusable produce bag" så kommer du hitta massor.

      Ja, att betala om och om igen för sin egen glasburk låter inte vidare ekonomiskt :-P Handlar man över delikatessdisk så har de oftast nån typ av nollställningsfunktion på sina vågar, men jag har ännu inte kollat i en "vanlig" livsmedelsbutik utan bara i specialbutiker så jag vågar inte lova något. Får ta en frågerunda bland de lokala ICA/Coop/Hemköp och återkomma :-)

      Radera