Grodda: mungböna

Årets vintersäsong fortsätter med oförtruten envishet att balansera kring några få grader över nollstrecket och det känns som att änden på det hela ligger väldigt långt borta. Normalt sett är jag den sista som klagar över vädret, vare sig det är stormigt regn eller snålblåst, men åh vad jag är trött på det här nu! Försöker sysselsätta mig inomhus de riktigt gråa dagarna i förhoppning om att tiden kanske går lite fortare. Bakning, sy- och virkprojekt, förrådsrensning, planera för årets balkongodling och så den sedvanliga groddningen.

En av burkarna innehåller just nu mungbönsgroddar, i butikerna benämns dessa ofta som vanliga böngroddar, och det är en riktigt stadig liten sak. För många är den synonymt med asiatisk matlagning och eftersom den är mer robust än många andra groddar tål den uppvärmning väldigt bra. Den passar i allt från soppor och grytor till vårrullar och wokar. Även rå är den god som den är, i en sallad eller på smörgåsen.

På hemmaplan kan det vara svårt att få själva grodden att bli så rak och fin som de man köper i butik om man inte kan knepen, men smaken är densamma även på de lite knöligare, vilka också kräver mindre engagemang. Jag brukar köra den lata varianten med blötläggning över natten och sen sköljning ett par tre gånger om dagen i ungefär tre till fem dagar. Man får vara lite uppmärksam om man vill ha dem riktigt krispigt vita för efter ett par dagar i kylen kan de börja bli lite brunfläckiga, men så länge de luktar och smakar grönt är de helt okej att äta.