Resultatet

Börjar redan nu med att varna för att det här kommer att bli ett siffertungt inlägg med statistik så det sprutar ur öronen, min favorit med andra ord! Efter att ha vägt allt skräp under fyra veckor och nu räknat ihop resultatet är jag både positivt och negativt överraskad, mest bra dock.

Totalt har vi skapat 13,09 kg avfall för två personer under en fyraveckorsperiod, vilket för oss ger en årlig mängd hushållsavfall på runt 85 kilo per person. Då har vi visserligen inte slängt något tungt som ska till återvinningscentralerna, som exempelvis elektronikskrot eller möbler, men vi har ändå en ordentlig marginal till 460-kilosgränsen som idag är den genomsnittliga siffran för hushållsavfall per person. Det här ska dock inte ses som ett "åh, men då kan jag slänga bra mycket mer" utan mer som en möjlighet till att inspirera andra att se över sin förpackningskonsumtion och sopsorteringsvanor.

Hur fördelar sig då de här kilona över de olika avfallsslagen? Här följer en snabb redogörelse för våra siffror per person och år utifrån dessa fyra veckor, inom parentes är snittet för 2013:

• glas 12,51 kg (19,50 kg)
• kartong/wellpapp 9,31 kg (12,40 kg)
• metall 1,08 kg (1,59 kg)
• plast 6,08 kg (5,27 kg)
• papper/tidningar 17,63 kg (31,50 kg)
• matavfall 35,52 kg (73,76 kg)
• brännbart 2,91 kg (231,89 kg)

Spontant känns det ganska bra då de flesta siffror ligger under snittet, vissa så mycket att jag undrar om jag räknat fel, men jag har både dubbel- och trippelkollat så det ska stämma. Detta speciellt eftersom det kändes att vi slängde väldigt mycket av vissa saker. Bland annat kokade jag en dag räkfond och då åkte det ner två kilo räkskal i den bruna påsen och det stod för 35 procent av den totala vikten under dessa fyra veckor. Sen får jag erkänna att vi kunde bli bättre på att inte låta matråvaror stå för länge och bli dåliga så de måste slängas. Därför trodde jag absolut att den skillnad skulle vara mindre.

Detsamma gäller för brännbart, som endast stod för 3,4 procent av den totala avfallsvikten, eftersom det har blivit en del hämtmat under dessa veckor och många av deras förpackningar är svåra att veta vad de ska sorteras som och de har därför åkt i soppåsen. Jämför då detta med att det under 2013 var hela 50,3 procent som åkte till ugnarna för att bli värme och energi! Chockad, minst sagt, eftersom vi har försökt att inte har tänka på det och bara slänga normalt och ändå går det knappt att jämföra med genomsnittet. Deppig över att det uppenbarligen inte är så många som bryr sig om att sopsortera för återvinning och då är vi ändå i världstoppen. Samtidigt ändå glad för att det förhoppningsvis bara kan bli bättre.

Vad som kanske egentligen borde chocka oss mer är att vi bidrar med mer plast än genomsnittet och det förbryllade mig ett tag så jag bestämde mig för att kolla runt lite på nätet. En teori jag har är att vi i princip återvinner minst 90-95 procent av all vår plast och är väldigt noga med att det hamnar på rätt ställe eftersom det sparar så mycket energi och resurser. För att kunna dra någon slusats av det här måste man kolla på siffror över hur mycket som felsorteras. Enligt en rapport är rikssnittet för andelen förpackningar och returpapper i brännbart hela 30 procent, dvs avfall som egentligen skulle hamnat i återvinningen. För att få reda på källsorteringsgraden av plast får man leta lite och jag hittade tyvärr bara siffror från 2007 och endast för Helsingborg, men de känns ganska talande: 51 procent av hårdplasten och 80 procent av mjukplasten hamnade direkt i soporna!

Allt som allt ett ganska hyfsat resultat, men det sporrar oss bara att bli ännu bättre och tävla mot oss själva för att se hur långt ner man kan komma. Det har varit väldigt lärorikt och i framtiden kanske det till och med kommer bli dags för en utmaningsmånad för oss att leva så avfallssnålt det bara går. Hoppas att jag har inspirerat i alla fall någon lite till att fundera kring de här sakerna och att vi tillsammans kan arbeta för ett mindre skräpbelamrat samhälle. Må gott!