tisdag 25 augusti 2015

Äntligen!

Att hitta och plocka bär i skogen är tämligen enkelt för de flesta då dess buskar syns väldigt bra och oftast växer de också i överflöd. Blåbär, lingon, hallon och björnbär är inga problem även för det minsta knytet, för att inte tala om vad man kan odla själv på hemmaplan. Svamp däremot är en helt annan grej och det krävs både mer kunskap, tålamod och en gnutta tur om man ska lyckas.

Jag är riktigt kass på att plocka svamp. Trots att jag har läst mängder med böcker om var man teoretiskt hittar dem får jag aldrig riktigt till det. För några år sedan råkade jag och systern springa på ett gigantiskt fält med trattisar och jag kände mig riktigt stolt över att komma hem med några liter som skulle till torken. Följande år gick vi tillbaka till samma ställe bara för att upptäcka att det röjts ordentligt med en skogsmaskin och många av träden var nedtagna. Ingen svamp. Inte heller året efter.

Min svampkarriär slutade lika hastigt som den började och trots idoga försök att hitta nya ställen, med försäkringar från flera kringboende om att det kryllar av dem, har jag gått bet. Ambitionerna om att någon gång bli en äkta svampplockare har svalnat av och lagts på hyllan i väntan på inspiration.

Flytten till landet har gjort gott för min själ och ut i skogen ska man såklart gå nu när man har chansen och helt plötsligt så var turen där igen. För första gången i mitt liv har jag lyckats hitta gula kantareller! Av ren slump visserligen och inte jättemånga, men stoltheten är tillbaka och nu längtar jag efter att hösten ska komma och jag kan få ge mig i kast med trattkantarellerna igen.

Den gula skatten avnöjts såklart stekt i rikligt med smör och en av de sista nyporna av förra årets örtsalt, perfekt toppade på en lättrostad skiva av valnötsbröd. Jag har någonstans under åren intalat mig att jag inte gillar svamp just för att jag inte lyckas hitta dem annat än i matbutiken, men nu har jag fått mersmak!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar