torsdag 20 augusti 2015

Att plocka eller inte plocka

Jag tänker mig att det i den här världen finns två sorters människor när det kommer till bärplockning; de som plockar, äter, plockar och de som bara plockar, plockar, plockar. Alla som känner mig vet att jag tillhör den senare kategorin som aldrig slutar plocka, till vissas förtret, för det finns alltid ett till bär nånstans. De allra flesta tillhör nog den första kategorin konstaterar jag, då ingen jag känner är en manisk bärplockarkamrat. Fast jag kanske bara rör mig i fel cirklar.

Hur som haver så har jag väldigt svårt att sluta när jag väl börjar, helst ska alla bären vara slut och här används inget fusk minsann utan bara mina två händer. Jag trivs ypperligt med att vara så här bärskadad, det ger en viss tillfredställelse av att ha gjort något färdigt och likaså grundligt. Tyvärr har det lett till att jag ofta plockar ensam då få andra står ut med de många timmar långa passen på huk bland myror och mygg. Tiden man plockar är dock perfekt för eftertanke och funderingar, bland blåbärsrisen får jag mina bästa idéer, så jag är ganska nöjd ändå.

Nu senast skulle jag ta mig an de vilda och överväxta svartvinbärsbuskarna som frodas strax bortom husknuten och utrustad med sekatör och hink gick jag så ut. Trots att jag under tiden fick röja bort massa hallonsnår tog det inte lång tid innan jag var uppe i fyra liter (utan kvistar och annat bös) och då vart jag tvungen att ge mig för min största gryta rymmer bara fem. Grenarna, högre än mig själv, dignade av gigantiska bär utan några som helst skadedjur eller fulväxtskador. Måste vara fantastiskt bra mark och jag antar att det inte heller skadar att det ligger berg inte långt under så vattnet hålls kvar.

Så fick jag då gå in och koka saft istället för att fortsätta plocka. Svarta vinbär är favoriten under vintern, varm och gärna med kryddor i är den perfekt för att värma frusen kropp och själ. Till fyra liter bär hade jag ungefär 1,5 liter vatten och jag lät det sedan rinna av. Koka upp, sockra till belåtenhet och häll varm på flaskor som försluts på en gång. Glöm inte att även pastörisera locket genom att lägga flaskan ner i cirka tio minuter så kommer du få en väldigt hållbar konserv som inte behöver stå i kylen.

Jag slänger inte det som är kvar i silen utan kokar upp det tillsammans med socker för att göra restsylt. Eftersom jag varit noga med att bara plocka bär och inte stjälkar och annat får jag två godsaker ur ett bär. Blir jättegott och fungerar utmärkt att använda istället för svartvinbärsgelé. Den kan dock kännas lite grov men det löser man genom att göra igenom det med en stavmixer om man vill. Mycket bär finns det kvar än så alla mina kära vänner kan räkna med att det nog blir en och annan flaska i julklapp.

Enda förpackningen som gått åt är sockerpåsen (och inte ens det eftersom jag fortfarande har halva kilot kvar). Spara pengar och avfall i ett och få samtidigt en hemgjord och giftfri (om du använt ekologiskt socker) produkt som innehåller ynka två ingredienser och inte kräver energi för att förvaras. Tadaa!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar