söndag 16 augusti 2015

Att tänka grönt

Det är lustigt hur alla tankar alltid kommer på kvällen och just denna kvava natt kom jag ihåg hur vi för ett par dagar sedan återigen kunde läsa att jordens ränteresurser är uttömda och att vi nu mumsar på kapitalet resten av året. Det senaste decenniet har detta datum förflyttats från mitten av oktober till mitten av augusti och även om det inte är en exakt vetenskap så visar det ändå på en trend som inte är helt angenäm. Att man ofta använder ekonomiska termer i beskrivandet av vår planets tillstånd är ett fantastiskt bra knep för att göra det mer lättillgängligt, för vi har väl alla någon erfarenhet av att budgetera och vet att det verkligen inte är bra när minustecken och röda siffror dyker upp.

Tidigare år när jag skrivit om det här har jag mest fokuserat på att lite torrt förklara läget och allmänt talat om vår kollektiva medverkan till både bra och dåliga resultat. Jag tänker ändå att klyftiga matematiska liknelser bara hjälper en bit och det som gör den största skillnaden är konkreta och praktiska förslag till att få ett bättre miljötänk. Därför tänkte jag så gott jag kan försöka förklara i stort hur vi går tillväga här hemma, vilket nog är en bra påminnelse då det mesta går på autopilot nuförtiden. Risken med det är att man att blir lite bekväm och missar saker man hade kunnat göra annorlunda så det är bra att faktiskt gå igenom vad man gör och varför.

Allt vi gör påverkar miljön i olika utsträckning; vad vi äter, shoppar, slänger och transporterar oss med är bara några punkter men i grund och botten handlar det om olika typer av konsumtion. Det positiva med många faktorer är att det finns mängder med möjligheter till förbättring, det gäller bara att ringa in vilka de är och genomföra dem på ett sätt som man i längden orkar med. Det sämsta man kan göra är att gå ut stenhårt för då tröttnar man lika fort som man började och med det också lusten. I slutändan gör man bara sig själv och miljön en björntjänst av att vilja göra allt på en gång.

När jag själv vandrar genom livet brukar jag utgå från ett kretsloppstänk där så mycket som möjligt av min konsumtion ska passa in. Det kan kännas väldigt brett och svårt att ta på men det hjälper en hel del om man bara tar sig tid att försöka placera in så mycket som möjligt i cirkeln med hjälp av ord som förnyelsebart, återvinning-/användning, enkelhet, hållbart, giftfritt. Det låter nog fruktansvärt uttjatat men applicerar man dessa ord på vad man än tar sig för så kommer man ganska långt.

För att ta ett exempel kan jag nämna att jag motiverar mitt fortsatta kött- och mejeriproduktsätande (om än i mycket mindre utsträckning än många) med att djuren betar landskapet och bidrar till att hålla de öppna markerna med en rik flora av växter och insekter. Deras bajs blir till gödsel som hamnar på åkrarna där deras mat odlas och som sedan blir bajs igen. Även om det rent koldioxidmässigt är bättre att vara vegan anser jag att de naturvärden som följer med boskapsdjur är såpass viktiga för biotopen att det väger upp eventuella nackdelar.

Det var ett ganska tydligt exempel på hur min hjärna funkar när det gäller det mesta miljörelaterade sakerna i mitt liv och det visar också att allt hela tiden är en avvägningsfråga. Vi kan ju inte sluta leva, men vi kan göra det på ett skonsammare, mer välinformerat och genomtänkt sätt. För allas våran skull.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar