lördag 12 september 2015

Non stop björnbär

Utöver de tidigare nämnda bär- och frukttillgångarna har vi enorma ytor med björnbärssnår som dignar av bär i olika stadier av mognad. Undrar hur jag kunde glömma att nämna dem innan för de går ju verkligen inte att missa, buskar som tornar upp sig över norra ängen i en mängd så de överväldigar allt i synfältet. Jag klagar dock inte utan är snarare i total extas över detta då björnbär är nog mitt absoluta favoritbär; snabbt att plocka, är fantastiskt goda även färska och sällan angripet av maskar och annat. Den enda nackdelen är att mina händer och armar nu ser ut som om jag har använt dem som leksaker till tio vilda kattungar. Svider lite när man diskar, men det är det lätt värt.

Den soliga fredagen som var gårdagen ägnades åt att börja skörda en liten del av härligheten, men den enorma mängd bär har fått min "plocka allt inom synhåll"-mani att gå bananas och jag måste tvinga mig själv att sluta, med svårartad bärplockarångest som resultat. Efter ett drygt par timmars plockande hade jag fått ihop strax över tre liter bär (man måste ju fylla upp över kanten på hinken) och då har jag ändå varit väldigt kräsen, bara de finaste och mörkaste bären får åka med. De ska vara så mogna att de nästan bara trillar av kvisten. Sen får jag erkänna att nog en och annan har åkt direkt in i munnen, för vad slår ett perfekt moget och solvarmt björnbär?

Vad ska man nu hitta på med dem då? En del ska hamna i en kaka, den här är gudomligt god och den här fungerar också bra med vilken sorts bär man än har (jag byter ut smöret mot samma mängd grädde för en enklare variant för oss som kärnar eget smör). Det här gör dockt knappt ett hål i björnbärsberget  och tyvärr är frysen full så det får bli konserverat för resten av slanten. En massa sylt med olika smaksättningar (resultat kommer senare) och jag tänkte även testa att göra saft på dem för första gången. Längtar efter den smaken på flaska! Vi kommer klara oss med råge på det här ändå till nästa säsong börjar, bara burkarna och flaskorna räcker...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar