Fågelskådning

Jag har nog aldrig tidigare i mitt liv verkligen tittat på fåglar ute i den vilda naturen, men nu när vi har införskaffat massa mat till dem måste jag ju lära känna dem. Denna disiga söndagsförmiddag ligger det i fågelmataren oskalade solrosfrön som jag hittade i vårt källarförråd när vi flyttade från lägenheten. Jag har använt dem för att odla egna solrosskott och det blev ju billigt och bra att köpa en påse med fågelfrön, men fem kilo tar liksom aldrig slut. Inte ens om man skottar som en liten blå. Därför blev det så att fåglarna fick det nu som uppvärmning på matningssäsongen innan de riktiga godsakerna kommer fram.

Vilka gäster är då på besök idag? Först ut är de modiga nötväckorna som inte bangar även när jag bara står en meter ifrån och fotar. Åpna var de också. Flera frön i munnen och spiller när de röjer runt. Deras bordsskick lämnar med andra ord en del att önska.

Nästa lilla pippi är en entita och de var minst lika mångtaliga som nötväckorna, men bra mycket artigare och tog ett frö i taget. Fort äter de dock och det är så mysigt att sitta och lyssna på när de knackar upp skalen för att komma åt solrosfröet.

Sen har vi självklart en klassiker, blåmesen. Den sötaste hittills med sina mjuka välmatchande färger, ungefär som en Sverigeflagga med vingar. I bakgrunden strax ovanför fågelmataren sitter också en talgoxe som visade sig vara bra mycket besvärligare att få en bra bild på för de var lite blyga av sig.

Det kommer absolut bli fler uppdateringar allteftersom jag sätter ut fler matsorter. Sen kanske man skulle skaffa sig ett riktigt objektiv så jag slipper stå blickstilla ute i kylan. Beroendeframkallande är det i alla fall och jag kan starkt rekommendera att spendera en förmiddag med kikaren vid köksfönstret.