Nu blommar granen

Jo, det är faktiskt sant att granen blommar men de är små och tämligen oansenliga så man får kolla efter riktigt noga. Är det däremot ett riktigt kottår syns de tydligt då träden kan bli nästintill översållade av dem. De ser ut som purpurröda miniatyrkottar och det är först när granen kommer upp i myndig ålder som detta oftast sker, men i år verkar det dock vara sparsamt med blommor överlag. Dagens huvudroll spelas dock av en annan granrelaterad växtdel, nämligen granskotten!

De fina gröna, mjuka skotten som vid den här tiden på året skjuter fram och granarna färgas ljusa av en helt annan nyans när de växer sig allt större. Fyllda med c-vitamin är de goda att knapra på direkt från grenen, men de är ännu mumsigare om man gör sirap av dem. Det finns ett par sätt att åstadkomma detta på; antingen kokar man samman skott, socker och citron på spisen eller så varvar man ingredienserna i en burk och ställer i det soligaste fönstret.

Personligen föredrar jag den sistnämnda metoden för då behålls fler av de nyttiga ämnena, men fördelen med att koka är att det går att reducera den till en fastare konsistens om det är nåt man är ute efter. Jag ser till att plocka en solig och torr dag för att undvika att få med extra vätska och håller mig till de små späda skotten som inte är alltför hårt knutna. Tänk på att det inte ingår i allemansrätten att plocka granskott så har du inte en egen gran får du fråga markägaren först. Varvar granskott och valfritt socker (råsocker blir väldigt fin färg och smak), i ungefär lika delar viktmässigt, med en citronskiva mellan lagrena. Proppa i ordentligt för innehållet kommer krympa allt eftersom sockret smälter, men om man vill går det bra att fylla på med nya skott eller mer socker efter hand.

Låt stå i fönstret tills sockret har  löst sig, vilket brukar ta runt en vecka beroende på hur soligt det har varit och hur duktig man är på att vända burken. Sila genom en finmaskig sil eller saftduk och häll upp den härligt bärnstensfärgade sirapen på små burkar. Eftersom det till största delen är socker har jag aldrig haft problem med mögel eller jäsning, men vill man vara på den säkra sidan kan man förvara sirapen i kylen. Tycker du om smaken så passa på att göra några satser till för det är tydligen en gammal huskur för att lindra hosta och halsont. Upp till bevis!

Tillbaka med ett vrål

Nu i veckan kom nyheten om att Arla kommer att genomföra ytterligare en i raden av prissänkningar ut till bonden. Denna gången med dryga 3,5 procent och anledningen är den kraftigt övermättade marknaden i Europa där länder med mycket lägre krav på djurhållningen, och därmed billigare omkostnader, ökar produktionen. Efter sänkningen kommer de svenska bönder som producerar konventionell mjölk för Arla att få 2,44 kronor per liter och med inflationen räknat ligger då ersättningen på samma nivåer som på mitten av 80-talet! Detta samtidigt som konsumentpriset bara stiger och Arla meddelar vidare att "ytterligare sänkningar kan inte uteslutas".

Färsk förpackningsfri mjölk direkt från bonden

Fortfarande tror jag att den idylliska bilden av "det svenska mejeriet" starkt lever kvar hos många och fantasin förstärks genom att Arla inte nog kan påpeka att de ägs av svenska bönder och att det är medlemmarna som bestämmer. Lägg till de lantromantiska reklamfilmerna med böljande gröna ängar, gula smörblommor och glada klassiska kor så är det lätt att låta sig duperas. Visserligen är det inte en lögn i sig, för visst är det så att Arla har svenska medlemmar, men dessa utgör nu bara knappt en fjärdedel av det totala antalet och man kan utgå från att deras inflytande är minimalt. Det har inte heller varit ett svenskt mejeri sedan sammanslagningen med danska MD Foods 2009.

Glad i hågen handlar man därför fortfarande Arlas produkter och tänker att allt är producerat i Sverige av svensk mjölk från svenska kor, men faktum är att det endast är det som är märkt med den röda Arlakon som är garanterat 100 procent svenskt (denna märkning kommer dock under 2016 successivt bytas ut mot en blågul kanna, Sverigekannan) liksom Svenskt Smör samt ostklassikerna grevé, herrgård, präst och svecia. Resten kan komma lite varstans ifrån; Finland, Danmark, Tyskland och Nederländerna.

Under flera år har Arla varit bannat från vårt hem och kommer så fortsättningsvis vara. I höstas utvecklade jag mitt resonemang kring bojkotten och hoppas i alla fall att jag lyckats övertyga någon mer. Jag önskar att fler mjölkbönder bryter sig från det här kontraproduktiva mejeriet och skapar något eget som allt fler och fler gårdar gör. Garanterat är att väldigt många hellre köper mjölk för 10 kronor litern direkt från bonden än för 10 kronor litern i affären där bara några få tiondelar går tillbaka till våra svenska bönder.